Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M
Oclt taggig kom jag visst derifrån,
liten hale-ta — elen ltaele inga strän.
Kletl måttget grötkat aolt ankungen lexa
Pär jag vill nappets, förrn elet kar venet,
plits leärn als-agg pil sin kran-titts gruml;
Oclt det-lite alts-ingens jag titt ett staml.
ocit iii oclt lie-j, öks-et« ltlnttlt aolt tiiltenl
olag tiger mera titt kungen-ilsken
sas lun- ett snut-teet etol- ltntstigt siat-,
Oclt elekle iir ltela rerleltsn mitt.
slets tltsl lit- visat, atl. stå långtjag minne-s,
Ett Sätlttnt salt-slott visst tel-isig linnes,
och kiseln-xl qvitlcr i lök oeslt gest-et,
het lian jet narra till ktsitth ett att-al
’ oelt såtlant mjütl liar väl inge-st stl-nitat,
0elt sikeln bullat- ltnk inge-te lttt·littt,
och Såtitm matlust liar- ingestt ltnj,
som Will-elen itatlo ltii kilt-slet kilt-j.
Z. T.
Blomsterhattdlarcn.
(t«:fntees.)
Jag har några nyst Plockade blommor pä
mitt bord.« De dofter fä behagligt och deras
anblick toerkar glade pä ntitt finne. De äre
smä enila blommor, ttten i lnoar och ett af
dettt ser jag en bild af barnslig kärlek och god-
Het och derföre iieo de mig så kära. Jag toill
att berätta för er deras enkla historia.
Dei tvåtett kom, denna tid dä tvi känna
oß så lyckliga öftoer htoarje solstråle-, öftoer
htoarje det minsta gräosirä och blad oelt blont-
morna tyckas ost som ont de wore små engla-
bartt på jordett, gick jag ofta nt, for att nitt-
ta af dentta alltid återkontmande föryngring pä
jorden, sottt pätttinner of; om toiir egen ting-
dom ochliie oß att— förgäta många smärtor
och tniittga sorger och att, likfottt dett länge
stelnade jordett, äter läka glädjetts blont-ner
slå rett i hjertat. Weir-en gör Eifntett under pä
atennillohiertat Mem blir tvel och mild oil)
måttligt stämd emot allt medstapadt, men isyn-
nerhet entot alla smä barn; ty de äro äftoen
toiieblotmnor och dettiil iittnn de mildaste blom-
mor i hela dett stora skapelse-t.
På en sådatt toandrittg mötte mig en nio-
argt gosse. Han fri-; nt att toam ett mycket
fattigt barn; men han smålog dock och såg pli
mig med fina klara, blä ögon så toänligt och
bedjande, tog ett blotnsterqtoasl nr knappt-slet
oå iitt jacka och räckte dett åt mig. Jag för-
stod han-s stamma böte, tog blotnntottta och
taf gooiett en slant.
Friin denna dag tvar ett blomsterforbmtd
xltttet emellan oft. Tagligen fornyades samma
Trett, och möttes tvi icke nte, fä kom godsett
hetit till mig. Det lslef till ett lyft öfwerens-
«’otnmelse emellan ofe, sottt ingendera bröt. J
snitt katttntare tottr det alltid tvär, aldrig fatta-
des blommor det-.
DF bentiiitigade fixt ettgiitm ett stället före-
Jiräelfe mitt hjerta. «T.·t·nk, om mina fmä gåf-
.oot fot-leder barnet till sjössaitigljteh till osan-
ttittg emot sitt fattiga tnor.« tanke
gjorde mig ondt; jag beslöt det«fi51"c försöka att
oftvertoitttta min stoaghet fivr gossen, göra mig
stogare underrättad ont hottottt och i htoaeje
fall giftoa honom goda lärdomar i fnllt mätt,
oä hatt äter kont-
Tillfäilc dertill yppades straxt det-Ps. Jag
tänkte ännu pä honom, dä en salta knackning
hördes bä ntin dörr och gossett trädde in-
Han bar pä sitt hnftond ett litett korg,
men det stig nästan nt fäsottt ont det toarit ea
stor-, tjockt flätad ltlotttsieekratts5. Pled ett föt-
troendefnllt leende tnitt flod ban ttn framför
ting satte ner sitt kotsg och malde etttioegofttllt
dett aldrafrifkafie blomstergtoast ot ismen en.
Detttttt
Oaktadt denna retande anblick, begynte
iag dock, sittande i tttin länstol, den härda,
oerdiiatt i den mest högtidliga ton:
«Jorg, jakt har redan giftoit dig instegen
slant. Wet dtt äftvett hmilkec toäede penningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
