Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
lostvat osi mycket nöje, ottt tvi hivar och ett
erhölle ett Preiiiiitui. Nu ha ivi tillsammans
sjii, således fyra mera, iin dit toiitttade och
hoppades. —- Du skall derföt·e ej neka ost dett-l
tta böit, då« dii getiviit att uppfylla den kan
bereda oj? fä stor glädja–
— «-Dit iir och förblir tvär advokat-« sa-
de herr Bratid, rå hivats aiifigte tydligt stod
att läs-i att barnens böii redan ivar beiviljad.
«Meu iiiiiatt ivi fatta något beslut, tniifte tvi
der först höra Wilhelms iuettiug. Htvad tite-
tiar dit ttiiit fon? tilr det äfiveit ditt önskan
att tillbringa ferierna på tvät« landtegendoutkk«
— «Miii farl« sade Wilhelm, deit iilste
af de tre brödet-iii-, «a«fiveu jag tvore tuyekei
tacksam, ottt dti beredde ost detttta glädje-. Hu-
rti roligt tvar det ej for ttvii år fedaii, då tvi
der njöto af laudtliftvets eitklit fröjder! Hurii
roade tvi ost icke der bland bondgossarna, sviti
skattade sizt lyckliga att få leta nted ost! Wiss-
serligeu,« fortsatte han sorgligt, «ii.sivfertigeu
hade ivi då äiiiitt stötte skäl att ivara glada
och förnöjda, iiiedati tvär tiioder sitqu delade
med ofitviir glädje. Nit iir det tvi-il annor-
ltitida oeh tvi skola der solitt-kissa månget ställts,
font erinrar ost viii hitrit gerita hott tvistades
der.«
Alta blefivv djupt gripna af desfit ord veli
fadreii sade: «Din Fiiusla, mitt kära Wilhelm,
gör heder åt ditt hjerta. Jag hör gerint att iii
allit tider och under alla förhållanden minnens
eder godit modet-, foiii få iiitteriigt älskade eder«
J tveteti in, mina barit, hivad äfioeii jag för-
lorat med henne, oeh — efter tvi tiit tvuiinit
att tala derom, så måste jag tillstå, att det
tvar minnet af deti tidigt hädangiingna, sviii
sista litet aihöll mig ifriiit att besöka ioeirt
landtgods. Åftven jag tvet, huru get-tia hoti
tvistades det-, oeli jag tville icke åittio tivvrifiva
det till liiitfteit liiitit fåret. Saunvliit hade jag
iftiten detta lir ej beslutit ttiig dertill, otii tti ej
iii enträget bedt ittig derom. Meit titt katt jag
ej underlåta att bifalla er bön. Göreit er der-
före redo till afrefa i iitorgoit.«
De tre bröderna giiigo vii stii kammars
oeh gjorde allt i ordning till resan, soitt di
följande morgon skulle anti-sida-
— «Eter fröjd söt- inig, herr Brattd, att
liter engiiug fä fe ederiss sade den gamle sor-
ivattareii Konrad, då hatt för herr Braud och
hans tre söner övpititde tvagiiödörreii. «-Re-
dau ttvii år hafiva tvi ieke haft den äran, och
jag iir hjertligt glad, att ni iiitdtligeii engång
tänkt på ost-« Oeh under det hait nu förde
de nystanivuina iu, fortfor deit gamle-· «Ni
skall hitt- fiuna mycket förlktidradh herr Brandt
Meii det tuiistc titutn bliftoa mycket annorlun-
da, oiti allt stall tvara såfoiii det bör. Men
hivad de unga herrarna bliftvit stora! Hiittt
mår tvin roseiibitsle?«
— «Deti blir ioaekt«a-rosor, och desi egare
tackttr er för eder godhet att stickit dett till ho-
itoiu·« "
—- «Deu iir af iiita god fort, erhöll den
af ett duglig ti·iidgiirdsniiiftiti«e oelj tiiutte bere-
da er ett glädje dermed-
— «Det har ui oek, gode herr .t’iouradi«
sioarade Wilhelttt oeh tryckte den redtiiie för-
ivaltareiis hand. «Ni har i fatitiiitg derige-
itoitt gjort mig stort nöje, ty jag iyeker mycket
vitt btviiinior.«
—— «Äfiveii salig frun toar ett toiiu af
blommor veli hade en synnerlig söt-katter för
rosor. Wi öio tvisferligeii har ej så alltför
rita det-ofi, imellertid iii- redan mycket annor-
lunda, ocl —«
— «Oeh,« inföll herr Brand, «iiittiti
ttiyeket stall blisiva annorlunda. Jag känner
ert tvatspriit herr förivaltarel vett ivei afnseti
hivad det betyder. Meii tvi skott se viii, hivad
fot-i äiiiiit iir att tiligöra har, vte ni stall all-
tid siuiia mig beredd att låta både det eiia oeh
det andra blisivtt annorlunda. Ina ivet nog«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
