Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
nägra ögonblick här-, jag stall snart komma
tillbaka. Gör mig den tjensten herr Brandt-«
«Mä toara dä, herr Kottradl Wi siola
toänta här, till deß tti äterkottttner.s«
Synbart förnöjd häröftoer skyndade herr
Konrad ut, ropade pä pigor och drängar, och
hatts kommando-ord hördes tydligt i rummet-
«l)iasta pä dig, Hanoi-« ropade hatt ät ett tje-
nare, «dn gär sotn ett snäcka, slickat-« ljöd det
ät uppaöferstan. «Framäti allt rettt och put-
sadt, byrä’tt till hörnrntnmet, fättgartta snyggt
ordttadel Det gär jtt allt fä längfattttl Jag
sä,1erer, det tnäste bliftott annorlunda! Ja
mycket annorlunda mäste det bliftoal««
—- «.tJIan är en trogett själ, sade herr
Brattd till sitta söner, ssoch en riktikt statt för
tvärt gods. Jag är i sanning nyfiken att se
hatts förändringar i trädgårdett och tvi skola
helt toißt bliftoa gladt öfwerraslade. Jag kätt-
tter honom och är öftoertygad, att ban ettdasi
derföre ej toille liita os; gå dit tttatt sig, ente-
datt han tvill tvartt toitttte till tvär fröjd och
sjelf glädja sig med oß. Mcn jag hör honom
redatt komma ned.-« "
Och werkligen hördes ntt äter hans alltid
befallande stämma. Wära resande tttnde ej
äterhälla ett leende, dä dett trogna förtoaltttrett
helt tepphettttd inträdde till dettt och ännn i
dörrn i största iftoer utropade: «Jag säger er,
att allt, allt måste bliftoa annorlnndalss
—- «Nälj, näh, herr Konrad l« sade herr
Brand, «htvarföre förifrar ni er så? Jag
tror dock, att folket gör sitt pligt; de löpa jtt
och springa trappe ttpp och trappe tted fä att
det är en fröjd att se.«
— «Det är toäl sant, herr Brandt-« stoasi
rade sörtoaltaren, «tnen de bastoa änntt ej liirt
sig ordning, de toeta ej att lämpa sig efter
otnsiättdigheterita och stä alldeles ljandfailna
ottt ttligot gär öftoer det daglizra arbetet. Det
sinnet hos dettt ingett östveriäganith ingen ef-
tertanke, intet afpassande efter iidett och tag
säger nu och alltid: allt mäste bliftva annor-
landas-«
— «Under er ledning stall det äfwen ste·
Af era räkningar för det förflutna öret shar
jag med stor tillfrcdfiällelfe sett, att er förtoalts
ning icke knnttat toara bättre, och dertill behöf-
de ni äftvett trogna ochslitiga händer.–
— –Niäsie dock allt ännu bliftoa annor-
lnndal«
Ntt inbjöd förmaltaren herr Brand och
hans fötter att följa sig till trädgården. Det
mar en lnsi och glädje att fe, huru hivar-fe
tvril af den renliga gårdett, som de ntt öfwer-
gingo, tvinnade ont förtvaltarens ordningskär-
lek och toerksanthet. J tnidten af densamma
stod ett dufslag med trettio till fyrtio små in-
gängar för dest innetoänare. Och då herr
Konrad strödde ttt på marken ett mängd kortt
och hundradetal dnftvor, på en sakta hwißling,
flögo till sann ntatt fruktan med sitta smö
näbbar ttppfättttade kornen, då tvar det öfwer
all bestrifning roligt att på nära häll städa
särgspelet hos de toackra fåglarna. Der futt-
ttoö grä, blä, perlfärgade, grötta och snöhtoita
ditftoor, istoilka tillsamman liknade en regnbå-
ge, font toid invarjc rörelse af den muntra ·
skaran glänste olika.
Ett stycke ljiirifrätt församlade sig ett stort
antal höttö nnder ledning af sitt stolta anföra-
re, den gni— oelj rödsärgade «tttppett, och det
tottr löjligt att se httrtt de sttältt fåglarna stre-
do ont de för dem utströdda kornett. Till och
nted de stttä nästvifa lycklingarne läto sig ej
afhälla ifriin att deltaga i dett gentensatnnta -
måltiden, och toar ocksii tttppett emellanåt nog
oartijx att jaga dettt bort och bortsttappa för
dettt mången god bit, fä kontttto de dock åter
och ttppfiittgade här oclj dtr ett litet korn.
Pä ett annat ställe Elter toattkade grå och
btoita gäst nted sitter ungar, snattrade alldeles
förstriiekliptt och bet-littttde för helaijtoet·lden, att
köksan helt nyst giftoit dettt ett betydligt förråd
afsträde tttaf saktat, grönsaker och potäter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
