Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
historia, sottt icke allettast toittttar ottt de-
ras klokhet, men åftvett ottt deras hjelp-
sauthet emot htoarattdra. Cn oförskätttd
sparf —- dtt har tvål sett hnrtt ttåswisa
de krabatertta kttntta wara — hade flugit
in i ett stvalbo, tttedan ägaren tvar borta.
Då nu detttte kom tillbaka och tvilte in,
stack sparftven ut hnftvndct genom hålet
och högg efter stoalan ttted öppet nabb,
derföre att detttte toille in i sitt egen bo-
ning. Dett stackars stvalan btef naturligt-
tvis nppbragt håröstoer, tnett förmådde icke
ensam ställa saken till råtta. Hott stött
derföre sitt tvtizj och samlade siera af sitta
kamrater, htvilka ttn alla kotnmo stugande,
hwar ttted sitt stvcke lera i nåbbet, hwar-
tned de tillftnetade hela öppningen i boet,
och ittttntrade foarftvett, htvilket nå ett
ömkligt sått omkom af brist på föda och
luft.«
«Dett fick, sotn hatt förtjettt,«« sade
Henrik.
«Ja tviszt,« stoarade hans fader. «Mett
jag har cinnn mer att förtälja dig ont des-
sa djurs klokhet. Ottt hösten när det bör-
jar bli koligl, satttla stvalortta sizj i«stora
stockar på taken till höga hus och bereda
sig till att resa bort till toarntare låttderz
th otn de blestoo qtoar hår, skulle de icke
«Men huru kunna de hitta tvagens«
frågade Henrik. .
«Wi såga,« smakade fadren, «att de
ledes af instinkt, det tvill säga: Gud har
hos dem nedlagt en drift att resa just den
årstiden, sotn han tvet tvara passande, och
har tillika giftoit dem förtttågatt att sinna
råtta tvagen. Uttder resan händer tvål att
de ibland öftoerrtnnplas af storm och mot-
tvind, och då år det ute med dem, ottt de
icke aro nog lttelliga att sinna ett fartyg,
der de kunna stå sig ned att hwila. Wå-
ra stvalor antagas begiftoa sig öfwer tvin-
tern till tttedlersta Afrika, der luften alltid
är tvartn och insekter finnas hela året ont.
Wårtiden återkomma de till tvåt«a nordliga
trakter. Nåt- tvi, fåsvtn ofta händer, tnhei
ket tidigt på tvårett haftva ttågra wartna
dagar, händer det stnndotn att en eller att-
ttatt kommer för tidigt; ty når tveidret å-
ter förändrar sitj och tvi få körd och snö,
måste de stackars tvaretserna antingen smäl-
ta eller frvsa ihjäl. Derifrån härleder sig
ordspråket:
«C«n stvala gör frigett sonttttar.«
Men ittstttner sig ett stetr mångd, då
ktttttta tvi wara sakta på att tvitttern eir
slut, och deraf kotnnter det att tvi alltid
åro så glada att återse dem. Hnsswalon
ha ttågitt att leftoet af, helst alla insekter ua återsttttta alltid tvagen till hus der de
dö ont tvintern.
De anställa då först åt- ärv uppfödda.
Dettti har man fått weta
stilliga små proffitder, för att försöket sina gettottt att fånga ettskilta och märka dent.
krafter, och blir det sedan en blid och De iståttdsåtta sitta gamla bon eller bygga
wacker dag, bryta de allesatttmans upp och sig nya, lägga sitta tige; och ntktåeka un-
begistva sig på ett lång, mycket låttg resa«garna. Iag hoppas att dtt aldrig tvill -
söderut, öfwer land och has till låttgt af-
lågstta landen-«
l
slå ned deras bon, eller taga bort deras
ägg eller ungar. Då de komma så låttg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
