Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
Ursprnngct till berättelsen om Nobirts
son Ernsoe.
Dfnscrsättnlng
Under Spansth successionskriget utru-
stade några enskilta persorier i England
twenne skepp i afsrgt att göra priser i sto-
ra oceanen. Woodes Roggers, som blif-
wit utnämnd att kommendera dem, hade
den namnkunnige sjömannen Wilhelm Dam-
pierre, hwilten gjort trenne resor på Oce-
aneit och twenne gångor kringseglat jorden,
med sig som förste styrman. De afreste
fråir Bristol den 2 Angusti 1708, och be-
funno sur den 10 Jannari följande år på
61ck—33« sydlig latitud. Detta är troli-
geit den sydligaste latitud till hroilken den
lidens sjöfarande hunnit, orl) des a wåga-
de sig icke heller längre.
Roggers tringseglade Cap .Ho1·it, och
inkom i stora oceanen, utan att landstiga
annorstädes, ärr pii Juan Fernairdes, hivar-—
·lfråtr båten återkrsrii till skeppet med en
myckenhet kräftor, och en man som roar
klädd i gelstinn och med ett i öfrigt ivildt
utseende. Dennc mans och Ptisstit-Jiidia-
nen Wilts ödm, som blifwit qwarlemuad
på samma ö, hafwa gifroit anledning till
berättelsen Robinson Crusoe, som I säkert
med nöje hastven läst.
Det roar, säger Roggers, en Sskistte
tvid namn Alexander Selkirk, som hade
warit båtsman om bord på skeppet Eina-
Porth och som kapiten Straddlitizx fyra
år och syra månader förut qioarlemnal på
denna ö. Kapiten Dampierre, som då
hade befunnit sig med dem, sade mig att
han war den bästa sjöman om bord på
detta skepp, hwilket bewekte mig att anta-
ga honom till högbåtsinain Han hade, då
han bles warse ivår·a skepp, som han fann
rvara (F«ngelska, upptändt den eld, som tvi
blifrvit warse på ön. Dan hade wäl sett
andra fartyg under sitt wistande der, men
icke mer ärr twå hade gått till ankars wid
ön. J owiszhet om hivad nation de wo-
ro hade han närmat sur för att betrackta
dem, men så suart de Spaniorer, som land-
stigit singo se honom, började de att skju-
ta, och förföljde honom inåt skogarne, der
han uppkles i ett trä och förblef oupptäckt,
fastä11- de ströfwade omkring honom och
dödade åtskilligci getter sör han-s ögon.
Hau sade, att han bäldre hade roelat öf-
werlemna sn; åt Fransoser, "om något af
deras skepp ankommit, eller sluta sina da-
gar på denna ö, ärr falla i Spanioremes
händer, som icke skulle hafma underlåtit
att döda honom, eller sticka honom till
grufroorna, af fruktan att han till andra
nationer skulle lemua upplysningar, röran-
de dettir haf.
Han sade osz, att han war föddi
Largo i prowinsen Fife i Skottland; att
han blifrvit uppfödd till sjöman från sur
barndom, och att han blifwit landsatt på
denna ö af kapiteri Sundean i anled-
ning af en twist som uppkouunit emellan
dem. Han beslöt först att häldre qwarif
stadna der, än att utsätta sig för widare
ledsamheter, så mycket mer som skeppet roar
i ganska dåligt tillstånd; han önskade lik-
wäl ester nogare ösrverläggning att åter-
wända orn bord, men kapiten iville icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
