Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
visar fig detta inflytande af den kaukasi-
eka menniskoracen ”på en omhyälfning i
karaktersväxternas fördelning, om vi skär-
skåda «ess i alla klimater stiftade kolo-
nier, hvarest länderna till en del helt och
hållet hafva öfvergålt till en europeisk
folkstams besillning; de hafva nämligen
åter öfyerfört till kolonierna icke allenast
hyil-
verldstrakt hemtat
sina egna karaktersväxter eller dem,
ka de ifrån en annan
till sin hemort, utan äfven sådana som på
deras hemort icke kunde 1trifvas, och så-
lunda gjort det möjligt för sig att på e-
gen jord uppdraga nästan alla fölkslags;
karaktersväxter. I följd hävaf äro de eu-
ropeiska kornarterna utbredda i hela Nord-
amerika, i Mexikos och Sydamerikas bög-
i Chili och Buenos-Ayres, i Syd-
afrika, 1 den måttligt varma delen af Nya]
länder,
Holland och i det ej för länge sedan upp-
täckta Van Diemens land; i följd häraf
finnes vin på Madera, HRanariska öarne, i
Sydafrika och i Sydamerikas högländer;
ris och bomull nu i utomordentlig mängd
i de varmare delarne af Nordamerika och |
i Brasilien ; kaffebusken och sockerröret i.
Vestindien och Brasilien; muskot och
krydidnejlikor planterade på Isle de Fran-’|
>; Bourbon och ätskilliga vestindiska öar,
och i följd häraf har man begynt plante-
ra the i Brasilien, på Jaya och i Indien,
i Nya Ifolland.
Ja Europeerna hafya till och med öfyer-
samt NyZeeländska linet
fört till andra folkstammar karaktersväxters;
sälunda hafva de bragt till söderhafsöarne’
många europeiska och tropiska växter, som)
förut ej funnos der och nu odlas af in-
födingarne; lemningarne af de amerikan-
ska urinneyvånarne, hvilka dragit sig till-
haka till Perus, Chilis och Mexikos hög-
länder, hafva äfven genom våra för ingen
fara, intet hinder bälvande wmissionärers
Iropa, höra till de införda.
bemödanden erhållit europeiska växter; —
likaså hafva negrerne på Afrikas yestkust
erhållit genom Europeer mais, tobak och
ätskilliga andra amerikanska växter.
Europeerne äro alltså de, som dels 4
sin egen hemort, dels i sina kolonier till-
egnat sig de flesta andra folkstammars ka-
raktersväxter, under det att deras eget
af
Europa är mycket fattigt derpå; ty alla
land, isynnerhet den nordliga delen
vigligare växter, som odlas i nordliga En-
Häruti
vi ett slående bevis på denna folkstams
finna
yekliga anlag och andliga öfverlägsenhet,
och hafva häri elt exempel på huru den
fatliges barn med lyckliga naturanlag,
fil, verksamhet och ihärdighet förmår vi-
da mer, än den rike arftagaren utan des-
fa egenskaper.
Gåta,
Bland bröderna i syskonringen,
5
Jag står för dem i ära god,
lOch tf fastän alla af ett blod,
Som jag så firad
är dock ingen.
Hvar gång jag fram ur kretsen trä
der,
En lofsång mig till mötes går,
Jag hyllning al hvart hjerta får,
Och allt i festlig skrud sig kläder.
Min bror har förr haft samma heder,
Men sen han fullgjort sin mission,
Inrymde han åt mig sin thron
Och lade fridsäll spiran neder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
