Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
läs
ångan, som utgår ifrån kannan och hwilken
kondenserar sig, i det den mäter en kropp me-
ra kall än denna, thekannatts lock. Sätt en
knif midt i angust, som utgör genom öppnin-
gen, och du skall fä se kniftoen omedelbart der-
på betäckt as kondenserad änga. Dett förrätt-
niug, hwarmedelft matt bringar eu mätska till
ånga för att sedan kondensera den, benämner
man distillering, och dersör begagnar man
sig as ett hermetiskt tillslutet käril, Ivid broars
östa del är fästad ett spiralsortnigt rör, som
benämnes slang CPlanch AJ; detta rör genomng
ett käril med kallt toatten, och närmar sig ett
annat käril, som matt kallar distilleringöglas
(reeipient). Ängam hösattde sig i det upp-
wärmda kärlet, passerar genom slangen, der
den kondenserar sig, och faller under flytande
form i distilleringsglaset. Det är genom den-
na proeeß, som man tillwerkar bränn-in, sprit
och alla slag af lukttoatten.
Henrik. Jag toill draga mig till minnes
att jag hört någon säga, att man as saltueatk
ten kan göra sött förmedelst distillering.
Fadrett. Ja, denna uppfnming är gam-
mal och man har sedan någon tid begagnat
sig deras i praktiken. Soltet, font finnes i
yafötoattttet, llr leke flygtigt och uppgör derföre-
ej med Angan, hwaras händer att dZ denna
sistnämnda kondenseras, man erhåller fullkom-
ligt saltlöst tvatten. För öfrigt försigng sam-
ma proeeß ästoett i naturen. Wattuet, som
uppstiger ur hastvet genom utdunstning, Iverkad
af foltviinnetek förenar sig i moln, htoilka tiro
kondenserade nti de kallare regionerna as at-
utoeiferen och återfalla på fordett såsottt regn
eller snö· Men nn iir tvärt thä färdigt, toi
skola söt i dag siadna här.
Henrik. Mett är nu allt detta kemi Ø.
Fadrm Ja.
Henrik. Det är mårktoiirdigtl Jag har
utan stostighet fattat allt.
Fadren. Jag trodde ästoett att du skulle
göra det.
Denne lektion i kemi i anledniitg as en
kopp tik-’ päminer mig om en anekdot, som
skall toisa mina unga läsare, att de mest toan-
liga företeelser kanna för tänkande och iaktta-
gande sinnen blistoa utgångspunkten till de in-
fiytelserikafte upptäckter. Anekdoten beror Ja-
mes Watt, en as Englands mest populära och
uppfinningsrika män:
ssEit tointeraston sir omkring dundra är
sedan toar ett litet thöbord uppdukadt i en
kammare uti ett bus i staden Greenock. Ett
qtoimta, i enkel men smaksull drägt, sysselsatte
sig med att skära bröd i skiftoor och att på des-
sa breda färskt smör. En glänsande eld spra-
kade i eldstaden; lägan onegas med tusen fär-
ger en liten kittel iunehiillande kokande toattett,
och deu htoitaktiga iingau trängde sig med ett
pipande ljud ut ur det otäta« locket. Dell go-
da qtoiunan säg es derutiutlgotutomordeutligtz
toattitet har kokat så och elden brunnit sedan
tverldens begynnelse och skall förmodligen göra
det ända till deß slut. lluder det atoinuau bös-
de sitt ned for att ösa det kokande spannet i
tyeikanuan, satt der en ung goose oiu tolf är
framför eldstaden med armbågarne stödda emot
knäna och händerna under hakatts hans ögon
woro oaflåtligt fästade på elden, på kitteln och
ångan. Han tycktes försjunkett i ett djupt es-
tersinnaude. Dett unga goosett betraktade el-
den, modren sög ull goosen.
«211drig,-« sade bott för sig sjelf, «aldrig
har jag sett någots fä lättfesttll, som tvår Ja-
my.« J santma ögonblick inträdde Frtt B.
«Min bästa,-« sade den goda qtoinnan till deu
besikattde, «se på honom der, hats kan t tim-
tal fitta få och oasbrutet betrakta kittelit och ån-
gans sa ses, att matt skulle tro hatts Sgott gä
nt nr hustoudet.« ,
Dch i sanning, det sanns någonting utom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
