Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iPt
stund det är möjligt att görir»det, och der-
söre börjar jag nu med
År 1758. Preusseiis store fältherre
konung Fredrik ll satt i sitt tält i Schle-
sien. Hari hade nnsi wiiiiiiit en stor och
blodig seger öswer österrikarneivid Leuthen;
men hade begrafwit inänga tusende stupade
krigare; andra blödde ännii ur djupa sår;
många entor greto, många faderlösa barn
hade förlorat sitt stöd. Meri den tappre
och roflnsine konungen twättade blodet af
sina händer och betraktade Schlesieiiö kar-
ta, som läg framför honom utbredd ps
bordet, och sade med stolt tillförsigt: detta
land är nu mitt! Han glömde att han
rouniiit det med orättfärdighet och med
mennistors blod; men hivad glömmer icke
menniskan, när ärelystnad och winniiig sätt
makt öfioer henne! Werldeii prisade den
store kenningens bragder, men jag läg gömd
under jorden och hörde ända dit hans sani-
wetes röst, soin sade till honom: orätt!
orätt! orätt inför Giid och menniskor!
Åt: 1658. Englands mäktige protek-
tor Olivier Croniwell läg på sin dödsbädd.
Rundtomtring honom stodo falske männer-
soin hycklade tårar och.sorg, och bredwid
honom stod hans ende son, som tänkte
inom sikt med fröjdefullt hjerta: nu kom-
mer jaks till makten efter min fader! Deii
store mannen hade hycklat. mycken gudfruk-
tighet och war ansedd för en mäkta froin
nian, men nu när han skulle gå hädan,
tom det för honom att han begått stora
mißgerningar och låtit halshugga slii herre
och touring Carl J. Och fastän Cromwell
i många styckeii roarit en wis regent, tomv
)
l
i
i
«der.
det för honom att hans gerningaricke kun-
de bestä inför Giid och soin wore all den
inakt, esters hwilken han sikiit i werlden,
allenast en försivinnande bubbla. Och jag
liig under jorden, men jag hörde ända dit
hans samwetes röst, som sade till honom:
orätt! orätt! orättinför Giid orl) menni-
skor!
Är 1558. Eii annan stor man, som
vTi sin- tid warit den mäktigaste pli jorden
och i hivarö riken solen aldrig gätt ned,
låg nu gammal, maktlös och öfwergifiven
nå sin- sotsäiig i S:t Justi kloster i Estre-
madiira i Spanien. Det ivar Carl V, för
detta romersk kejsare, touring af Spanien
ioch båda Jiidierna, haii som sör tioå iir
seda.n tröttnat ivid sin makt och siii herr-
lighet och afsagt sig alla siiia kronor och
blifwit munk i ett kloster-. Der stodo nu
de andra munkarne swartflädde med brin-
nande ioaxljus i händerna och sjöngo oin-
krtng honom de heliga psalmer och prisade
honom salig för hans botöfningar och hans
fromma stiftelsers skull. Meri den döende
kejsareii tyckte allt detta icke wara tillräck-
ligt sör Gud oih följde bedröfwad tiinrvii
sareiis gång på uret, som haii sjelf för-
färdigat till att förkorta sina ensliga stun-
Matt och ära och all werldeiie stat-
ter hade han sörsatat, men det war icke
nog; han mindes ännu huru han förföljt
Luther och den protestantiska lärans betän-
nare, och alla inunkarnes försäkringar kun-
de icke tysta hans saniivetes röst. Jag låg
under jorden, men jag hörde den ända dit«
och rösteii sade till honom: orätt! orättl
orätt inför Gud och meiniistorl (Forts.)
z. T,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>