Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kid
dett, sottt tvär skapare bär os jorden not-rättat
for sitta skapade toarelser? Der sorseö ihtoarse
ogottblick, ottt dagett sottt ttttder natten, millio-
ner lestoattde toarelser nted mat och droek»;
Iniinga gäster komma sent, andra tidigt, och
alltid är det sa inrättadt, att dett för ett och
htoar bestämda rättett stllr färdi,t inst i det ö-
gonblick da gästett infinner sig- Der mätta si,t
stora och smä, starka och stoaga; till och ttted
de sinka sittna framer sikt allt, sottt katt tsena
dettt till styrka och helbregdagörelse; forriinnöi
dett inträdt, är redettt omsorg dragen för litt-
dradet deras.
Htoad toar all oopighet toid Salomos kttngi
liga hof emot rikedomen och oottigheten i na-
tttrenö stora httölssllnitnt- och iiktoöil bortslösad
iden sistnämnda ingenting; ingett brödsmula
och ingett droooe af det, sam katt degagttao,
sördlistoer obegagnad; för htoarje gåftott af
naturen, äftoett dett minsta, finnes ett afnä-
mare; det, sent de stora letntta atoar, komma
de små ti’i godo; det, sottt de ena stöta iii-titt
sig, mottakta de attdra tnedtoälbelrag; det, sottt
för dett etta iir toiitnjeligt eller’ps honom torr-
kar sottt ett förgift, det tsenar dett andra till
helsosam näring.
Her de Hittdner, sotn ättntt bålltt saft toid
den gamla afgttdatfenstett, råder det bruket, att
ingen, sottt icke sself tillhör prestkastett, får cist«
en- Brahtnittd cBrahntaoresteI måltid, iittnn
mittdre äta ttr samma fat och drieka nr satnnm
bägare med ett Brahtttitt. Likass finnes det
ästoett tes fordett ett ordtting at· teftoattde toa-
relser, som häller sitt måltid hemlig för de öf-
rigao ögon och spisar ttr ett sat, htoatttr de
andra aldrig kunna toedergtoicka fig. Detttta
ordning lir totrtriket. Mer omsorgsfullt lin
Bradntinen döljer sitt matsal for nyfikna blic-
kar, förborgar triidet sitta näringen intagande
rötter dsttpt ttere l lorden, och htoilket menni-
Ios eller till och med dtoilket slarosvttt falköget
iii-msk tvål att se luftett, det dnttftartade ämne–
hroaraf eaetttstoerten hetntar sin näring, der
han på den torra kliootttt nttoeeklar sista fasti-
ga blad, sitta stora skona blommor och sitta
köttiga frnkter? Elin-ett sxiger det sikt af sig
sjelft, att lnoarkett dsttr eller tnenttiska katt incit-
ta stg ttr samma fat med den höga palmen-
to ingett af de stirra sknlle litnöia sig nted hitn-
tnelenö dagg eller ttted den fuktiga mttllett. Det
bord, toid htoiikt toextriket genom sordetts och
solljusets moderliga safter och krafter undfår
föda o dryck, på det rankan mötte kunna
giftoa sitt toitt, sadeskornet sitt lnoetear, är och
förblir otillgängligt och förbomadt för gäster
af totirt slag.
Men i dest stiille har tvår forskande blick
tillträde till de flesta bland djurrikets bespis-
ningöinriittttittgar, och här ktttttta toi äftoett
förskaffa ost ett bättre ittsigt i den stora anstal-
ten. För det första gäller äftoett här att de
fins och bräckti,ra, sottt ieke sjelftoa ktttttta sör-
skafsa sig fitt soda, få densamma sig tillförd
och ittstttekett i tnttnnen. Dett nttga fogeln,sont
littntt ligger stoag och obessiidrad i boet, tend-
ssr lttottd han behöstoer genom föräldrarnas
kitt-lek; för sådatta dsur, htoilka tnäste ttntlsiira
föräldrarnas wärd, men ändock icke kttntta rö-
ra fig, förser ett kärlek, sottt ör mer mäktig
och alltontfattande titt all föräldrakärlek. Ostran
sitter i lieltet med många andra henne liknande
ntnstlor, tiist toid sitt klippas bott har invar-
kett ögott eller någonting annat, sotn tillhör
ett egentligt httftostd, ingenting annat ätt en
tttnn, sotn ttsill haitoa föda och ett kropp, som
fordrar näring, och liktosl deböitoer hott blott
spotta sitt skal for att ttttdfii lytt-ad lten iinikar.
Dett lilla lartoen eller nötltaggen skulle toara
illa deran, ont hatt med sitta surs fotftnmoar
behösde gå länge efter sin föda; i likhet· med
gosse-i i fagott, sottt toar innesluten itttoantts
karotter-t- af lnoaeö wälstnakaade toiigkjar hatt
ester behag mättade och underhöll fig. till deß
hatt ätit sig igenom tilk dagsljusen sitter ort-is
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>