Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
tvingar östver honom, likasom för att bett-ara
honom etnot allt ondt uti werlden. Och jul
längre engeleno tvingar sträckte sig nt öftoer
honom, desto blekare dlef den lille gossens kinds
och desto ftvagare hans andedrägt. Hans klara
bruna ögon filgo ännu engång mot engelen, som
han ensant sag; — derefter sjönko de fakta
tillsamtnattd, och den lille Raphael andades icke
mera. Men ps hans små bleka läppar drös-
de äntttt det fridfatna lyckliga leendet, femman
ofta ser hos fmä barn, när de märka att en
engei står bredtotd deras bädd.
Se, sade goöfetts föräldrar till de smä syft-
rarna: nn iir Raphael lycklig, han iir hos
Gud. Likasont hinns-tingen flög till sitt fri-
het nr buren, så flög också Raphaels oskyldiga
ande till etoig frihet; och tvi hörde icke hans
glädje säfotn toi hörde fägelens atoitter, tnen
tvi tncirka det mäl på hans blida leende, att
hatt prisar Gud, sotn få tidigt har unttat ho-
notn salighetetts krona.
DF sade en as fostrarna: mett den somma-
rett lom aldrig, när Raphael skulle bli frisk-
Ja, sade andra system: Raphaels sommar
kom aldrig.
Mett föräldrarna aftorkade sina tatar och
sade: toiset har han kommit! Om ni kunde
se långt bort i den blå himmelen, sii skulle ni
ttn få fe Raphael leka med de smä englartta i
Gudö etviga paradis. Per är den rätta som-
marm, och efter den sommaren kommers aldrig
en höft och aldrig en tvinter mera.
Då förde de den lille Raphael ltort till kor-
kogardett och lade honom uti en liten graf, och
presten liisie sköna böner öfwer honom och iof-
toride honom ett ewigt lis. Men gosfetts mo-
der, som stod tvid graftoen, sade: ntt borde toi
sjunga en psalm, och hiir är ingen font fjun-
get psalmen toid Raphaels graf.
J detsamma begvnte en liten fågel sjunga
sa högt under himmelens blä, i tysken ochfols
skenet, och alla försiodo att fågeln prisade Gud.
Dä sade den döde godsens fader: hör. sägelen
toet toZil for htoem hatt sjunger. Hämplingen
sjunger psalmen tvid Raphaels graf.
Men den stora skinande ettgelen slng med
den lille Raphaelö fsiil längt bort öftoer gras-
toens mnll till den etoiga sommaren i Gads
paradis. z. T.
Getingartte.
En fylld fruktsliil sin på bordet. Sä wackert
ordnadt det iirl Undersi ligger en rad söta och
saftiga, gullgula päron; deremellan titta några
grötta krusbär fram, och öfwer dem se tvi de
aldrakofiligaste körsbär, fä röda om kinden.
Htvad det skall smakas ·
Barnen, sia äfwen der kring bordet tvän-
tattde med otålighet, att modren skall dela ut
ibland dem de friska frukterna. DS surrar en
geting in genom det öpptta fönstret, flyger om-
kring skälen och sätter sig, tttan att fråga lof,
på det skönaste pärottet, htoilket lilla Arthur
redan länge betvakat med begärliga blickar.
Nej det tvar da mer ätt osorskänidt, se hur
getingen suger fast sig i päronet. Ett annan
och en tredje följer på den första och fötter sig
likafä bland krusbären och körsbären.
«Bort otäcka sttiiiiåpor,s- utropade alla bar-
nen och tville saga bort getingartte.
«Akta er!« sade Anna, den äldsta systern-
«de ha en gadd, med htvilkett de kunna fåra.
Det gör mycket ondt och fåret smäller niten-«
-«Fritz,«s sade fadren, sstag ditt finghåf och
sök att fånga ett eller ttos af dessa getingar;
tvi skola betrakta dem Lii närmare häll-«
Fritz hade snart fångat ett-Linne, dett tredje
hade flott nt genom fönstret Hais slog has-
tven, med de fångna, noti, tre gånger emot
bordskanten och finkade sedan nt de döda ge-
tingarne.
Fadrett tvifade nit tör sitta barn dessa» små
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
