Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dykonnngeno dotter «).
Ztorkartte förtälja för sina små så många
historier, alla frätt kärret och messan, htoilttt
tnerendels äro aspassade ester deras ålder och
fattttingssgäftoet; de minsta nngarne äro be-
låttta med att tnatt säger «kribbel, krabbel,
plnrremnrrlss De finna det utmärkt; men de
äldre tviijtt ha ett högre tanke eller åtminstone
nöigot om familjen. Lis de tros äldsta ordning-
sta historier, sont bibehållit sig hos storkarne,
stinna roi alla den ena, den ottt Moses, sant
af sitt moder blef satt på Nilen-åt tokig och, fnit-
nen as konungens dotter, fick en god uppfo-
stratt satnt bles en stor man, sottt man sedatt
icke tvet, hivar hatt begrofs. Det der tvet nn
btoar och en.
Dete andra historien är ännu icke bekattt,
kanske dersöre att den iir nästan inhemsk. Dett
historien bar tht stått storktnor till storkntor i
tttscnde iir och hivar och en as detn har berät-
tat dett bättre och bättre, och tvi berätta dett
ttn aldrabäst.
Det första storkrar, sottt toißte att tala här-
ent, hade ftn somtnarbotting påtoikingens borg
det-uppe toid toildtnooseth sotn, för att tala in-
iigtefnllt och lärorikt, ligger i Hjörings amt,
högt emot Isntlands ndde; den är ännu en o-
fantligt stor mosse och tnatt katt låset otn den
t geograsitt. .Ltit·r har toaeit hassbottett tnett
det har höjt sig, står det; den sträcker sig mil-
widt st alla sidor etttgiftoen af tväta ängar
och gungande kärr, tned torsmosstt, kråkbär
och nsla trätt; ttiistatt alltid stoäftoar öftver
den en dinnna och för några är sedatt funnas
här ännn tvargar. Mem må tocil kalla den
«toildtnoosen« och tnan katt tänka sig hnr öd-
sligt och sumpigt här tvar sör tnsett lir sedan!
snett i allmänhet såg tnatt då bär htvad matt
ännu får se: toassett hade samma höjd, sant-
01 dsnsees nr H. is. Andersens spNoe Gate-tur eg Ot-
storiet. IMO-
17
ma slags länga blad och violin-ana dtettbloms
mor som den ännu har, björkartte stodo tned
htoit bark och sitta slokande blad likasom nn,
och htoad de lestvande, som komma bit, att-
går, så bnro slngorna sitt florskllidnittg as
samma sttitt sont nn, storkarnas liffärg tvar
htoitt med stvart och röda strumpor-, det-emot
hade ntennistorna på den tidett ett annat sätt
att kläda sig titt nuförtiden, ntett htvar och en,
istrettt som helst, träl eller fri, som tvagadeng
ttt på det gungande stoet, gick det for tusende
år sedatt såsottt det ännn i dag går dem, som
komma dit, de plnmpade nti oeh sjöstko ner
till dtskonnngetn som den mannen talladeö,
htoilten regerade dernere i det stora mosaiker
Gnnglonttngen kunde man ocksii kalla honom,
tnett tot· tycka tttt mera ottt att kalla honom
dykonnngen; och så kallade storkarna honom
också. Mtscket litet toet matt ont hans rege-
ring, tnen det iir kanske det bästa-
Nere tnid mossen, niira Liimfjorden, låg
Vikingetts borg med stenkällare, torn ob tren-
ne träningar; östoetst på taketshade storken
byggt bo, stortmor låg på ägg oeis toar öfwer-
tygad ont att det skalle lyckas.
Gn astott bles storksar niigot länge ttte och
då han kom hem, såg hatt raggig och dnftoen
lit.
«Jag hat något mycket förfärligt att berät-
ta digl·· sade ban till storkntor.
«Giir ej detlss sade hon, «detänl att sag
ligger på ligg, jag kunde så ottdt deras och dii
tocrtar det på äggena!«
ssTtt måste toeta detlss sade han. «Hon har
kommit hit, dotteett as tvår toiird i Egyptettt
hon har tvagat resan hit opp! och boeta Lit
hons–
k «Hon fottt lik as soernaö siagtl berätta dal
Dtt tvet itt att jag, ds jag ligger-, ej katt täla
toid att mantale-
»See dn matt hon bar dock trott hatad
doktorn sade och som dn berättade mig; hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
