Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uö
Dykonnngcns dotter«).
Hoa trängde in på honomz de brotta-
des i en swiir tamp, men det roar som
om en osynligt kraft gaf deit kristne man-
nen storka; han holl henne fast och band
hennes fötter med de ifrEisr jordetr till håls-
ten loßnade rötterna af en gammal ek, som
stod deriawid. Nära intill porlade en
kalla, han bestänkte hennes bröst och an-
sigte med det friska wattnet, bjöd den o-
renir anden draga ut och gjorde korotecks
net, men dopets watten har ingen kraft,
då trons källa icke jemwät strömmar in-
ifrårr.
Och dock war han äfwett härnti deri
starke; ja mer än mans styrka mot den
stridande onda kraften lkig i hans ord och
handling; hon lcit amiarita falla ned, såg
med förwånad blick och bleknande kinder
på denne man, som tycktes henne en mit-
tig trollkarl, stark i besrvarjelse och hemlig
konst; det roar mörka nmor, som han lii-
ste, hemliga tecken, som han tecknade i luf-
ten! Hoa hade wiszt ej blinkat, om han
mot hennes öga hade swängt den blixtrande
yxan eller den skarpa kniswen, men hon»
gjorde det, då han skref korötecknet på hen-
nes panna och hennes bröst; hon satt mr
der lik en täntd fågel, med huswndet ned-
böjdt mot bröstet.
Dli talte hart rnildt till henne om den
kärlekens gerning, hon denna natt hade
öfwat emot honorn, då hon hade kontant
i paddans rysliga skepnad, löst hans band
och fört honom nt till ljus och lif. Hori
«) SF Hills W, is och U.
war också bunden, bunden med hårdare
band cin hati, sade hon, men afwen hon
skulle, likforti han, konnna till ljus och lif.
Till Hedeby, till dm heliga Ansgarius,
wille han föra henne, der i den kristna
stadett sknllo förtrollningen lösas; men han
tordes ej låta henne sitta framföre på hä-
sten, om hon också godrvilligt fatt der.
«Bakom mig pki hästen må drt sitta, icke
framför mig! Dili trolldoms skönhet har
en makt, som är ifråir det onda, jag fruk-
tar den -—— och dock år segerrt min i
Kristo!««
Han böjde sina knän och bad så fromt
och innerligt! Det war liksom om den
stilist skogcri derrvid inwigts till en helig
korka; fåglarna begynte sjunga såsom hör-
de de till den nna menigheten, de wilda
krusninntorna dofmde såsom wille de er-
sätta ambra och rökelse; men högt förkun-
nade han striftetis ord:
«Ljnset har besökt oß frätt det höga-
för att skina på dem, som sitta i mörker
och dbdsetto slagga, att styra tvära fötter
pli fridens mäg! —«
Och han talte om hela naturens träng-
tan, okl) medan han talte stod hästen, som
hade bnrit detn i tvitdt lopp, stilla och
ruskade i de stora brombarsqwistarne, få
att de mogna, saftiga lniren föllo ned pii
liten Helgas band, erbjudande sig sjelfwa
st henne till wederqwickelfe.
Hoa lat sig tåligt lyftas på hastens
rygg, och satt der lik en sömngångerska
Dell kristne mannen band ttvänne grenar
tillsamman till ett korg, detta höll han
högt i handen och så redo de genom sto-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
