Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
W
näadtt sträng behandlittet af mig. Dtt är titt
mitt slaf; roar ett god tjenare oeh dn skall intig
ha ett god hette-«
Deösa ord tttfades med en fnittterli,t mild-
het.
Då först kliade Alexatider hela storhetett af
sitt brott oeh inropade:
«Ack! htoad jag är brottsligh-
Qch dett öfwermodige och toildfittte ynglin-
gen, som ingen fedatt hans barndoen sett grå-
ta, utbrast i tsrat·.
ssDtt gråter öftoer ditt förlorade frihet,«s fa-
de de tiärtoarandez ssdtt sbrier öftoer att toara
ett slas.«
— Nes, stottrade batt, — jag elr trdstlös
deröftoetz att jag tvarit fii elak emot en tnatt
få godis-
- Jirstt denna afton, sade Lyltttszt, befintl-
ner Llleranders tjenst· Till des; mitt sår blif-
wit lätt, måste jag aenomtoaka mangon natt;
mitt nha flaf stall dii sitta toid min sätta. stan
skall läsa för mig Homer-s beundrans-trinda
sånger; läsningen hLitaf stall höja hans fjät
och mildra han-s lynner
Detttt tvar tttt det forsla åliggande, som Sl-
lexattder i estetiftttp af slaf hade att fullgöra.
DS dett store mannen blef återställd, ficl’
ynglingen sitt tfettstaötina endast oelt allenast
krittg hatts person. Tet toar Alerander, sorti
införde främlingar till fln herre; han passade
upp tvid bordet och skref, efter Lot-taks dikta-«
men, denne-s berömda lagat och de förklarin-
gar, htoilia lagstiftareti ansas nödigt att der-
tned förena.
Alexander följde äftoett sitt herre pli hatts
fpatferfärder. Dct roade då Lhknm att fant-
tala med honom såsom med sitt son; han sade
honont hntsn dogdett är stött, httrtt ärorikt det
iir att segra öftoer sltt passioner- oeh nted hwil-
ken sorgiiillighet man mäste bemiida sig att
bliftva herre öftoer utbrotten af tvredett, som
· förnedrar oß till lika ståndpunkt med djuren.
Deostt ord toerkade mycke«t pli Alexander-,
inrett hems herre-s exempel toerkade ännu mera-
Ständigt i Lylttrgs närhet, stl-i hatt huru
dett store mannens ädelmod och godhet icke ett
ögonblick förnekade sia. Felade ttiigon i iltt
pligt, sii förehöll Lyttira honom med mildhet,
aldrizt nted häftiga ord, aldrig med bitterhet,
aldtsizt med not-ode och öftvertttod. Lisa måttlig
emot alla tttedbot«gare, oafsedt deras rang, de-
ras förmögenhet, deras-åldet·; manlig och ii-
terhiillsam nktde hatt sig af de enklaste födoi
iinntenz psi en gäng tois och tapper, toar hatt
lika mycket beundrad font älsietd.
Skidaitt toar det exempel, sotet Alexander
ständigt hade for sitta ögon. Knnde hatt tvål
annat ätt älskit dygdeit, font framställde sig för
honom i få not-höjda ochriirandedragls Sttart
toar det honom ett nöje att söka efterfölja fla
hett-e. Han bildade sig otnedtoetetefter honom.
Lyktttg följde ttted ttpptttiirlsanthet med den-
ftitstittdt·itt,·1, som förflaaiek hoit ynglingen; A-
lerander, sfi öftoerniodig, fä häftig, stl toildsittt
och otyalad, blef inom mindre iitt ett lii- blog-
sam, ged, kättilofnlh lidelmodig.
Ssdan ar det goda eretnplets makt.
DS ett iii- hade förflutit, sade Lot-teg Atho-
nem: «Ja·a har titt taait tnitt hat-td- ditt sitt-
nelaa iir förändradt. Dtt har bliftoit totirdlg
att iiga friheten; jag återger dia den.«
—- Llckl sade Alexander, under tiirar af tack-
samhet oeh qliidje, osjag tolll endast pil det toil-
tor upphöra att toara ditt slaf, att dtt tillåter
ntig roat-st ditt son.«
Lel) Alexander blef i sjelftoa tontet ett mön-
ster för ynglingar och ett lira för sin bygd;
hatt toar alltid för Lshknrg den uteslut-tidsskedet-
de dett mest ömma son.
Stinas examen l wetenskaperne.
Det hände sig en afton att Axel och Stina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
