Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N
wer hand hufwud, han erfar att nian an-
ser honom för Portngis och att han efter
Tnpinambas lagar således år bestämd tili
anrättning tvid en festlig Inkiltid, sonr man
snart hoppades fri hålla as honom. Förd
på en pirog astrigsnas han friin Santa
Arnaro oeh tvingas nnder dödohotelser att
med sur bössa sisnta på de fartyg forn friin
fästningen utgått, för att rädda honom, och,
oaktadt kanonsalrvorne som fartygen skicka»
efter dem, landrr Ttrpinambas walbehiillne
pli deras ö sonr låg utom europeernes orn-
råde.
Dcn fångne blir nedsatt pli ett stått
stranden aflögskt stalle. Nörarrde är den
skildring den olycklizre sjels gör af dessa
ögonblick: «Jag wiszte ej hwar jag toar.
Af de slag jag sått war ansigtetnnpsrvälldt
så att jag ej knnde se, det war mig omöj-
ligt att stå p.·i sötterne, så plågade mig
sårerr pli benen. Derför hade tvål också
sienderr nöjt sig med att lägga mig pli san-
den· De samlade sig omkring rnlg och ho-
tade äter att nppäta mig. J detta rysiiga
läge märktes en mängd krinllor i tnitr sjiit,
dem jag aldrig förr erfarit. För nrigfranr-
siodo de rnotgängarz hwarrned detta flygti-
ga lif år uppfyldt, och mina ögon fukta-
des af tårar. Jag uppstarnde med irriter-
iig andakt början af en psalm. Wildarrte
hörde rnig och ropade: han sjunger sin
döds-sång, han begråter den sorgliga lott
sonr väntar honom.« Nn beghrrner för
den olycklige en följd af nya plsgor. Han
blir förd till den stora byn Oattibi.
Ver år han vittne till Tnpinanrbas dagli-
ga slagtningar. Snart stels lemnad lit en
krigare för att offras, blir han förd till
den berömde hösdingens Jpperu Uassn,
eller den storrr hwita sogelno, hyd-
da. Nedarr har man befljdt honom med
de till döderr inwigande prydnaderne, och
han msiste deltaga i den heliga dansen, dit
rnidt i denna ångest ett enda ord räddar
honorn. Hari försäkrar att den portugisi-
ska nationen är honom srennnande, att han
rir en bundssörrvandt med Fransrnännen,
och om ärr detta icke afwänder tankarne på
hans dödande, blir det åtminstone tills tvi-
dare uppskjuten Meri hwad skall bliswa
hans öde, ont en af de tvanliga tolkarne
fråtr Nornrandiet stnlle för färgträdshandela
efter wanligheten infinna sig i byn, och
skulle förklara att han icke erkände honom
som landsman? Wid begrundandet deras
nonslego hos fången tankarne på Jerenrie
ord: «Fördönrd ware den, sonr sätter sin
förtröstatr till menniskor,« oeh han roar re-
dan beredd att swara tolkerr: «Jag skall
dö, och du är tvär-dig att rita inig.«- Till
allt detta sållade sig nya äfwentyr. Ip-
pern Uassn inbillade sig wara en stor ki-
rnrg, och då hans fiinge led af fluß, wille
han med ett stycke träd ntrycka derr sjuka
tanden, för att göra fsngerr mera värdig
sör sitt bord. Erk krigare wågar gå i god
för att Stade icke cir Pernigis, rnen den
förskräckliga rvilden swarar att man rättan
icke kan offra ett enda Portngio som icke
ger sig nt för att wara Fransman «Jag
har,« sade hart, «redan spisat fern, broilka
alla psstodo sig roara Franganin.« Mart
beslöt åter hans död, och redan hade, efter
vildarrres sed, hoar och en betecknat sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
