Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
hög grad af känslighet. Vore de inre or-
ganerne alldeles känslolösa, så skulle vi
På
det att denna regulator icke skulle felas
sakna en regulator för våra rörelser.
oss, hafva dessa delar känslighet endast
för de skador som kunna träffa dem. På
samma sätt som hudens känslighet varnar
oss vid handtering af spetsiga jernverk-
tyg, brännheta ämnen o. d., äro de inre
delarnes känslighet varnande mot skadliga
rörelser, och deraf föranledes att den blin-
da mera sällan stöter sig är man kunde
förmoda, att vi icke belasta oss med för
tunga bördor, icke kasta oss utför för sto-
ra höjder, 0. 8. Vv.
En annan hudens känsligbet är att för-
nimma den minsta stockning i blodets
omlopp och föranleder oss att vid en stil-
lu sysselsättning omedvetet emellanåt än-
dra vår ställning och gifva kroppens tyngd-
punkt en annan rigtning. Vore vi tvungne
alt bela timmar bibehålla alldeles samma
ställning, skulle vi bli styfva och lama.
Af samma orsak är det icke alltid oord-
ning hos barnet i skolan, om det flyttar
sig på bänken eller gör andra rörelser,
Det
följer härvid endast naturens anvisning,
genom hyilka kroppens läge ändras.
hvars åsidosättande skulle menligt inverka
på dess helsa,
Äfven vår känslighet för temperaturvex-
lingar har sitt säte i buden och är följ-
akteligen inskränkt till kroppens yta De
inre delarne hafva alltid samma tempera-
tar och behöfva säledes ingen känslighet
för dessa vexlingar. Den yttre tempera-
turens vexlingar skulle i sina ytterlighe-
bli
kansligbet för dem satte oss i stånd att
ter oss skadliga, om icke hudens
förebygga deras skadliga inverkan. Den
lame känner hyarken köld eller hetta i de
lama lemmarne. Så lyftade en person, som
förlorat känslan af temperatur-förändring
I högra handen, en glödhet jernpanna
från elden, utan att känna att hettan för-
brände fingrarne.
Högst märkvärdigt är att hjernan, så
ömtålig för hvarje sinnes-intryck, för öf-
Man har hos
sjuka vidrört och till en del borttagit bjer-
nan utan att de känt det. HKänsligheten
är i följe deraf icke nödvändig för hvarje
rigt saknar all känslighet.
nery, utan en serdeles egenskap i förhbål-
lande till det med hvarje organ åsyftade
ändamålet. Detta blir för oss ännu tyd-
ligare, om vi betrakta tvenne mycket skilj-
aktiga organer. Vi vilja dertill välja ögat
och hjertat.
Ögat, som består af syn-neryerne och
flere genomskinliga vätskor och hinnor,
känsligt för de inverkningar för hvilka
den öfriga kroppsytan år utsatt, är dess-
utom underkastadt brand och fördunkling
genom kroppar, för hvilka den öfriga hu-
För att skydda ögat
mot dessa i luften sväfvande kroppar, blef-
den är känslolös.
vo ögonlocken och fårsäckarne skapade.
Dessa vore likväl utan gagn, om ögat icke
hade en hög grad af hudens känslighet.
Derföre utbreder sig ett, från syn-neryver-
na skiljaktigt, nervnät öfver ögats yta för
denna finare känslighet. Skulle dessa ner-
vers förrättningar genom något sjukdoms-
fall opphäfvas, så skulle insecter och damm
intränga till ögat utan alt den sjuka märk-
te det, och utan att de skulle sätta ögon-
lockens och tårkörtlarnes mekanik i deras
vanliga nödiga rörelse. (Forts.)
Til trpdning gilladt:
AG. Dahl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
