Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
drar-aller, pepparbnstar, bigoetier,
toanils, m.fl. Palmer, laserträd, mor-
ten, saearanda, fitontriid, ormbun-
kar, htollt.t trär uppnå träkolsle och tnsettde
andrit arter bilda stoaarneö hastottdmassoy och
stam-nakne sonas, af flingertoärtertteö blommor,
pa asflattd inviten högrödtr, anla, violetta, ro-
senrödit och himmel-WC PS de stora trädart-
ttarneö knän tvär«t drontelier, och dessasi
rötter ttedheinga liksottt tiiglttippor till marken
cch stänga tnandratens tvåg. Tii bromelierne
nedö, lossas deras rötter af toittden, och de
nedfallet ttted stort Anker. Ett tniittksd slinger-
Itåxtry ofta tned inleda kantor af ett math-
lsrs tjocklek toira sist omkring trädets, blomma
och därt- frnkt ösa-er deß toppat-, olsentärkte af
menniskan. Osta händer att det träd sottt tva-
rit stöd, sörtttnltttar till stoft, och den statliga
fantast littoäl uppehälles as sitt egen styrka i
dett erhållna formen.
litrnmntet tillåter oß ej att bär destriftoa
Itoarie fernildt trädflag, htoaras månget utgör
en tvi-stig battdelsartikel. Brasilietriidet, as oß
stl talladt efter sitt hemland och allmänt Isian
till sitt gasts toid träta sär-serien bar alltid
warit det förnämsta i detta hänseende, ehnrn
lnsoringattte aldrig toetat att rätt begagna sia
as Europeerneå begär derefter. Deß första
skalbarhet till färgning lärer blistoit lättdtder-
igenom att nsgot ssösolt, som ttoiittade kläder
sed dertoid antosttdt ofta as Arabntan, toil-
darneo namn tsti trädet, till lnt, deras fel-tilli-
derne rödfärgade. Trädet tvär-er som tolira e-
lak, ofta med-iii tfoec stater att tre persotter
icke toa-ta omsatta den-« lös-vet liknar hotens,
sten är linogtönarr. Ester Brasiliens försi.r
Upptäckt, och innan deß ösriaa flatter bilstoit
närmat- tiittda, ers-iii mängen ästventprare fnt
etsa dit betald genom en steppslast med drast-
latrin
para litet Wildarne, i deras namrenlelhet,
toiitsa liatter giftoa landskapet.
tvtßte att uppsatta Europeernes bandelssiirdslk
landen, intygar en anekdot fan den-ta tid·
Ett gammal tollde, som forntsnadell dftvet
enropeernes begär ester arastttan, frasade ett
dag: «Finnes det ingen slog i ert land, estet
ni tontmer sii lättat för att hämta träd att
svärma er inedfss Gate slet till stoar att toed .
sanns till il toerflöd, och att deras träd antoiine
deö hos os; till färgning, liksom hos dem fjelse
toa. «Förstiir,« fortfor han, «-men bebsftoer
ni dii så tttyeket?«« På upplysningen att en
enda köpntatt, som hade flere toaror än han
någonsin sett, köpte alla dessa steppdlaster stvas
rade batt: «Hal hal dtt berättar mig sagor-s-
Cster toidare förklaring och med mera eftertan-
tir frägade hatt: «Dör dä aldrig denna rika
matt, ottt lnoilten dtt talar? — Jo tvißt, lit-
som andra —- «Och, niir hatt är död-, htoem
siie del allt det hatt lettmar efter sigi-« — Hans
barn, eller, i saknad as sådana, hans närmaste
ansörtoattdter. — «J sanning, i denna flnnd
sinnet sag att ni äro stora narrar. Ni mäsks
fara öftoer haftoet, lytoarrtii ni, efter hivad tti
säger, tttstär stor fara, for att samla rikedomar
ät edra bartt och slägtingar? Tett sord sotn
sotet oß, kir icke dett tillräcklig att ästoett föda
dent? Wi hast-ta oetss slägtingar ord barn,
sout dit ser, och dem toi älsta, men ester toi
iiro fätre att den iord, sotn föder oß, äsnten
ltall föda dem, sörlittr toi oß derpä och sörja
iete loidare.«
J Brasiliett bära liattertte slägtnantnei
Eipo. Dett sottt icke genomtoattdrat det inres
eller den Zilliaa tttstetto skogar, katt omöjligen
sörestiilla sig htoiltett toild och storartad prägel
Ols ett oändlig
tttiingfald i tvärt och lös, i sättet att nncksnllt
sträcker sitta sättelik.r arntar mellan de hundra-
sriaa träde-t, dem de iete sällan qtoilstoa ge-
nom sitt ontfantnina, ofta flörta i sitt fram-
skjutande as klippor-, htoilta de ta östoeriölsa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
