Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
björnen, Ai, och en stor mängd andra
llag förekomma såsom föremål för jagt och
fångst, dels i naturhistoriskt ändamål, dels
för deras kött. sznnerljet jagas de wil-
da s wincn, som i stora skaror atttt·åffae1,
för det sednare. Bland den otaliga mäng-
den af fogelarter utmärka sizz företrädeswis,
genom sin mångfald, Papegojorne, hwil-
ka för sina stöna fjädrar och sitt läraktig-
het blifroit exportartiket till Europa. Dett
röda, dett blå och gula, och den helt blå
Araspapegtsjatr äro de praktfullaske ar-
terne, lefwa i det inre af landet. Jntet
tik ljerrligare ärr att se desjii foglar i de
tråd som tjena dettt till boning,der de sy-
nas liksom ofantliga blonunor mellan löf-
werket. Höra de ett omanligt buller, ge-
nast spänna de fura purpurrvingar och kretsa,
under det de låta höra sitt entoniga läte,
oupphörligt kring sina bon; skiner solen,
så omgifwa dess strålerr denna skogens ko-
nung med en gloria af azur och purpur.
Paradisfogelth ris-vett hos oß bekant
till prydnader, cir lika riktalig. Colibri,
deti minsta segel i werldert, lefwer af ho-
ning, som den suger ur blonnnorne, före-
kommer i wåra naturalsamlingar, men är
för mycket fästad roid de hetare zonerne för
att kunna lefwa under wårt klimat. Bra-
siliens fjärilar äro utmärkte för sin prakt
och storlek; deribland förekomma de, som
ärts öfrver 9 tum breda, och hwilkert höj-
ning de skola lemna åt blomstertaflan, kun-
na tvi lätt föreställa oß wid tankan på
det nöje wåra små fjärilars tek bland blom-
morna ofta skänker oß;
Tiveimrc samtal.
Det roar en klar wårrnorgon. Jag stod
i byn på ett ställe der twänne wägar de-
»la sig, den ena ledde till skollntset, den an-
iism-bredare stigert gick förlsi en grönskan-
·de äng. Då hörde jag huru twårme gos-
sar språkade.
«God morgon, Karl!«« —-
«God morgon, Michell« —
«Hroart går dn, Karl?« —
«J skolan, Michel.«- —
«J stolanl Äls, det år så tråkigt, i
stolan, der måste man lära; derute på än-
gett skall dn metet, der är« nu först roligt
och muntert! Kom med, wi skola gå dit
och leka, Karl!«
«J afton, Michel; nn går jag iskolau,
adjö! —-
«Gerna för mig, gå dit och läsa, Kart,
jag går och leker på ängen; adjö!« —-
Tjugn år derefter stod jag på samma
ställe i samma by. Dct roar en kall, ru-
skig wiuterdag. Crt blek, illa klådd mann
klappade på dör-rett till skolhnset. Skollä-
raren, en rask, ståtlig manus öppnade dör-
ren Jag hörde dem tala.
«Gth dag, käre herrel« —
«God dag, min wän!« —
«Ack, min herre, förbarma er öfwer
mig!«« —
«Hwad begår du då af enig?« —
«Aebete, herre, arbete! Jag will städa
skolrrunrnen, jag vill elda dem eller göra
mägot annat nyttigt. Upptag mig blottl« —-
I Mann dit då icke göra något bättre
arbete ån så?«« — «
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
