Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
W?
tel sned mig, sde det jag bles sä illa skadad
as eiden.»
-«Dtt menar tvål inte Timna-s Rinmans-
sade sadten, «den sitta-ta gosse-I, som jag hät-
otndageit ensite köket bort skatt sosisteet.««
«Jo, jnst hottoiiiz jag toill så getsna toisa
honom, att jag icke se ond på honom, sastiits
hatt toatit så olseslediizj mot tnig. Hatt skall
fä del sköna äpplet, ske får han se, att blott
mitt ansigte och mitt bett skadats as elden,tnen
att Gndo stora niid sstt lzand ont snitt arma
lyset-ta och inmatat det från hatets eid.««
Giad ösa-er detta susat- trtjekte dett satti,1e
mannen sitt älsilittzj i sina annat-.
Wis, ntett hästett da Ps-
«Jo,«« stoatade Johannes, «den stall jag
behålla sök att tvist söt lilla syster och tystes
henne med, dii hett tvill strila; och sgi siaiijag
lätet sens gossen-, sont konnna hit, leka tned
dett. Det slall Thomas också så Asta, nät
hatt ät beskedlig; jag skall lviii icke behålla allt.
söt mka sjelf.««
Föliaette dagett satt Johannes toid fönstret
och fäst ester nät- den olsejiedliae gossen, sotet
brukade göe.1 åtlöje as hans olyckliga belägne-
bet, slnlle tonnnae och når denne syntes liii
afstånd, tointadeJoljanneo åt honom att ioni-
ena niten-ate. Tho-tias toiszte icke lnoad han
fager, ««hooat glödemde kol pä Hans busvttd.·«
Hatt sörmsdde icke taga emot äpplet.
«Nej,« ade han, «jaa’tvitl tnte ho ditt
äpple; sådtttta kan jag skaffa mig sjels.««
«Jo, jazt toill att dn stall taga det; sedan
skall dn mät icke längre drittoa gäck med mig-«
fortfor stolta-tetro.
Åtsplet soteföll Thomas tntjcket frestande, och
hatt toat toetiligen ijelfmist nog att taga emot
det z« men då hatt trä-ide fysiskt och ssz spä
det, innde hatt ej lätet bli att otygets söt-IF sig
nat.
«a:nern benediin iir icke linds Johannes-«
tänkte ban, «och jag, som liltoäitoatitss stygg
emot honom. Det gök mig ondt att jag tog
istått honom hans äpple, ty jag kan lviii tro,
att han tele isar hälstett så lätt för att ss så-
datm som jag. SM önskat- att hatt hade det
åter igen. Det tvar fult af mig att taga det
iii-ätt honom, ntett nn slätas jag att ientna det
tillbaka. Htoad stall jag nn göra nted tett-«
Han sörmädde iete lita upp äpplet, ntatt tog
det med sia hetit och delade det mellan sina
smä brödet-jeep systta1·. Detta tvaezss otvetns
ligt aj honom, och de tv sne ej synen det kom
stsz ttj i stället att dela med sig st syllen-ty
lskntade hast taga frän dem allt hivad hatt inn-
de, så att de nu stögade honom ont hon inte
tinlle tko ont detta, och menade att Johannes
möjligen sinnade spela honom något spratt till
straff sök all lyans odesiedlisljet5 detsiiee stod
jan stilla och lätsade ej mätta Johatt"teo’ toilet.
Men detme hade sast föresatt sig stuvat-otvätt-
tlg knot Thomas och höjde detsöre opp det td-
dee äpplet, sä att Thomas tnnde se det, och
sinkade honom till fönstret.
«Se lyst-, Thomas, ett stdnt, gode äpple.
Jaa lie alldeles icke ond os dis. Will dtt inte
os ockss hälla as enigt-«
Den odelledllge Tho-nos rodnade as skan-
std klons-li RW« IM- läiots Stellut-
i
toote sjut.
Thomas kunde icke glsmma äpplet. Johan-
nes? uppförande tvae netgot så omanligt sjsöt
honom, att hatt icke kunde fä det ne sina tatt-
kot, och jtt mer hatt tänkte pil det, desto meka
tycktes det upp-njuta hand sinne. Han kunde
numera lcke göra åtlöje os Johannes, och snott
började han att tollnliat smäle ät honom, di
hatt gick sökt-i hans sinstm Det gjorde Jo-
hannes mycken glädje att se denna förändring
dos Tho-nos och banjsmslog alltid sodt titl-
data. Dan toae aldrig ledsen Zsioee att hu
gistvit sikt sttt sona äpple, sajt det toas sde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>