Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
nog att det skalle gä. Dtt stall stl se, papps-,
att jag snart stall lära ntig titt-tu tnera.«
«Gnd giftve det, — jag för tnitt del ttoiflar
ej tttera derpå, stoaeade fadren rörd, — «och,
htvad pä mig ankommet-, stall dtt nog fä lära
allt htoad jag iir i stånd att lära di,.«
Tredie kapitlet.
J dett widtt werlden.
Dtt toar i högsotntttartt. Fttrstsbiskopett af
Salzburg hade befallt sitt kapell till det närbe-
lägtta lnstslottet Hellbrttntt, för att skänka sitta
dit talrikt inbjudna gäster nöjet af taffelmnsik
tvid måltiden. Hatt hade derefter ntan toidare
omständigheter på sitt manlige-, högmodiga oss
dnmdroga sätt bortskickat mttsikanterne, ty hatt
betraktade medlettttnarne af sitt kapell, ehnrn
iSlattd detn funnos utmärkte konstnärer, såfottt
t. ex. viee Iaoellmästaren Mozart, stottt stoft
under sitta fötter, oclt behandlade dent ej bättre,
ja mången gätig ils-vett spinn-e, ätt sitta ringa-
ste lakejer.
Vedröftoad östver Fttrst-bifkopetts iistoen dett-
tia dag honom och hattci ntedbrödertoisadeförs
akt, tvandrade nn Piozatt i dett långa, skugg-
rika allt-ett tillbaka till Salzbtir,z. Oförtnodadt
mötte honom tnt ett tvätt och gynnare, htoillett
fedatt lättge omfattat honom nted toälIoilj.t,
emedan hatt toiszte skatta och toärdertt dens fli-
tige och dnglige mannen-s förtjenst.
«God dag, min kät«a Mozarth tilltalade
denne honotn måttligt «-Htoarthiin? och hissar-
söre så bedröftottd?«-
Mozart outtalade tttt fttrft-lsiflopett5 otosirth
ga bemötande och sitt smarta deröftoer. Men
hans gynnare tröstade honom i det hatt for-
salrade, att hit-arken Mozart eller öfrigtt föt-
tjenstsnlla musiker-, htoilka hörde till kapellet,
det-igenom förlorade i aktning hos tteigoti an-
natt. Slutligen bad hatt Mozart skrifts-ta ett
ttmsikslyete, for htoilket lyan tville intala hö-
ttom med tjugttfettt datatek.
«Aek, ni är för god, herr greftoe,«« stoarade
Mozart glad: ssMed mina små inkomster blir
detta mig ett toiilkommen hjelp, och jag toill
med tacksamhet emottaga ert anbud. Jag har
derigenom äter erhållit ett bidrag till kostnaden
for resan till Wim, dit jag har för afsigt att
sii snart forn möjligt begifnta mig med min
.å’)tolfgattg. «
ssNi ämnar således resa till Wien med er
lilla son Ps- sade grestoe Herbersteitt, för att gis-
tvtt talet ett annan tvättdnissg. «Är det då
toertligen fallet, att er lilla Wolfgang ät ett
så mätktoiirdigt barn, fotn nian frätt skilds
häll berättat mig ottt honotn?«
DF fräga blef ont sonett käkade alltid fader
Mozart i eld och lågor.
«Ja, det är han,« stoarade han lifligt,
«tnan katt ej haftoa sagt för mycket om den
goojett. Det iir förtoeinantitoiirdt hnrn han
inom kort tid gjort framsteg, och jag iir sjelf
på det högsta förundrad deröftoet. Tättk er,
trots sitta små hättder spelar han gattsia bra
klaver, bättre till och med ätt hans äldre syftet-,
som dock ej iir tttatt talang, och då han bi-
toistttt ett konsert; fä katts hatt sedan mången
gång nr minnet föredraga hela slytsett som det
spelats.««
«Detta neore i fattning ttiigot oneanligt,«
sade greftoe Herbetsttitt. «-Ich hatt spelar dem
då toerkeligen rent och med riktigt föredra-Is–
«Fnllkotnligt riktigt och icke sällast med ett
toerkligen ntotttotdetttligt nttryck,« försäkrade
fader Mozart. «Han lät- tned otoanlig lätt-
het! För att foeh en tnittnett eller ett litet
konsertstocke, sottt ej är alltför stoårt, behöftoer
han knappast ett halt tisttttte.«
«Omöjligt, omöjligts-« utropade grtftoeHeri
bersteitn
«-Ni tror ttttg ej!« fortsatte fader Mozart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
