Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
nitni. Tett är delad i tte kolumner eller linier.
Dett mellersta kolumnen ntadreg ai de sjtt ior-
sttt tnttotnk i rttttalsaesetec, lttoilltt oaflsttttet
nesor-Pas eieer litoatatsdta semttotupå gött-tet oat
tttotiwata stl åtels toetkodaaar. Det fordrade-:-
skileoeo bkott att toeta biotliett ai dessa sitt tn-
uor betecknade årets sondaaar Liondagobotstais
tven) fot· att toettt de ost-hett ntotskoarande Exa-
gae. Lis-snåren isade nos sondaasbokstciftoet«,
då den insistnne siottda.tett tindrade ordninaen
och sot-diade ett nusöttdagobolstafeftersta. Ko-
luntiten rå ena sidan ont toeekoliniett kallades
tttn..elftaitoett och ttoptoas as dela runalfabe-
tetet nitton runor, sont tom-v satte här och det
toid de da,3at«, då enligt astronomiska beräkttitt-
gae ttn lukt-afsade, litoilset lin-att ttittottde åt-
Disut runor kallade-:
Golletttttl4 af årets avlletttttl att-safta päsifttll·
nia-un, och fot-sic söndagen dertiter firades Pall-
delarn-
ont toeekodaaatne, ttovtoth at· tecken sotet uttol-
sa lselaedaaartte och olika årstider-s bestyr oelt
srßelsiittttitegar fason-: drneleehot-tt
utmarker att julen matade i tre daaae; ett
bifaller ta sant-tia da·a·
Dett tredje kolttmtten, på andra iidatt
Tte
inti, Jesu omtllirelie, nyårsdagen; ett druc.
keoltotn, tre kronor, ett stjerna, de
tre nsise man, trettondaaett; ett omststsloc
hvitt, stilette- slnt; ett löstottdt träd, löf-
·uietnin1en« ett iii-nitt, tostsetti automle ctk
« l i
iufiatcr och öftizitt kttttslapet·, oelt att de dertoid
bel:t«e begagnat landets egna allmänt kända
slt s.-«ekett att nsttttlstilets.
Wtd slutet ai«t(300.talet uttttitradeis rutt-
«stat«toetto allmänna begagnande as toarun lunk-
·li»aa alt-tana:la," satnntanfattad uns-ser Julii
lvCaesato regetina as Scsi.ietteo, ett Etittptist nta«
tentattfer, ottttrina 45 åt- föte Sittika sodelse.
Tetttta, iskallade aantla stilett, bestätttde året
till 565 dagar och 6 tinunar. Då liltoiil året
ar niiata minuter svinne, ltadc utan detiaes
notn oa« 16 fetter kontntit 10 daaar för lastat
framåt i tideräkninaetk Pastoen Gregorius
Xlll förete-i detfote en granskning den-s kir
1582, dsi tio dagat- itåntoaog februari nthad
oelj almentacltan fick det stick dett nu eget-. Sont
denna tolk-nitat foroiitttsittg toar tilltoligabraat
.ienont en oåsttse, orsakade dett frattnitt«.1, som
länge rådde mellan protestanter och katoliker-,
att den i Etoerht icke antogs siste ätt Zir1753.
Manatetsttes natnn Tien ester alttttnachatts
ntsptnna bibehålltte roman-« Jattnari, ef-
ter tidetto oelt ätets and,Jant-o; Febtuari,
estet· Febttt.t, ett fest föt· Pltttoo och de aflid-
ues sjalett-; Mars, efter Ptiasandetu Eliot-il,
härled-tina från apetire, fjorden-s öppnande
söt naturens alster); Maj, efter ett fett iöe
satdinnau Maja; Juni, efter gndirnan Jtte
jus; Juli, ester Julius Caesar; Attansti,
b att ttad, lössållninaenz ett ost nted soättdt kspr Roms förste Ham Allswsiu9« D« östs-FC
imel, mämspnfzspkn e» ankark« sjöfamnz 4 ntsnaderne uppkallas estet- den ordning de
bön-M; en nnsp och Mrmänd «H« sjös följ.t, Zeptetulser, den sjunde; Octobek,
sal-sene flut; o. s. to. Flere teckett finnas äs« dm ämmdle V f W·
toms sist ätetlstttfet oslt lsoslapossötseltu Lsetkodsttartte bibel-Cilla deketttot tina aatni
Dettna staf, sent sålunda utgjorde ett statt- la ttotdist.t namn. Eisndaaeth Eoleno (Znn)
dia aitttttttaeb, finnes iniluren icke allenast på dag; Nannas-« tnanenoz Tisdaziett,
käppar, sottt troligen aistoit dett namn af staf,
utan äftoett pli bortt, brädet-, stoardsbaljor,
beläst-au, spinnrockar-, vr- och pipslast tn. m.-
·) Otdet Lllntanach lsårledet sia fria Araberne, hwilke-
fdtedragande t.dertikttingen seatnför all annan röse
Sannolilt iie att det först uppställdes ess-nun-
Isrtte, hwilka jentte kristendomen införde större
ving, benämnde dett Ai Mai-arl, tätningen.
C al end a benämnde Rotnane forsla dagen iinvab
ie mättad och deras härleder sia ordet Calettde k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
