Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
Den lätta, otron-grin ton, ltnsatnted
lilla Mozart talade till den ltöga frim, för–
satte den kejserliga botstaten, irroillett roar
wan kvid den strängaste etikett, i ert till-
stånd as tötslrtickelsr. Men kejsarinnan sjelfL
Uppttrzt ganska nadtgt det barnsligt dristigtt
fri-aret.
«-At« du så saker på ditt sak,min gos-
se,«« sade lton manligt. «-Dtt stall rvettt
att der bakom os; sia en hel hop soli, sorti
grundligt förstå tnustt.«
«Le der?«« snearade Mezat·t och män:
de sig åt sidatt för att rtted sin glänsande
blick tttönslra tsofstaterh —- «dc der?« upp-—
repade ban ord sinkade tned ett söraktfullt
leende på sitt lrnfrend, — «nej, finkeij-
rinnna, förlät mig, des;a se ej ut sant om
de toote goda musiker-. Ylej!·«
«L-ch litt-art«ör«e icke, du trästvisa pej-
ce?«« hågade kejsarinnan rned ett knappt
undertrpckt leende.
«Alr, se bara sjelf, ers nrajeritit,«
swarade thlfgang, «de äro alldeles föt-
finfina derti l.«
Wid detta naiws swar, setrt utsaga-
de bos ltofstatert ett panist förfaran, fun-
de Maria Tlxetesitt iele längre ltalltt stg;
bott tillstatt i ett lsöglskkalh milens valens
måste mt äfwetr lrofstatett instämma deri,
eltttru de icke kände sig alltför stnickrade af
den lilla träsrvisa virtuosens tultande.
«Tu ät en lilert narr,« sade kejsa-
rinnan, allt ännu leende, och klappade ho-
notn på kinden. «Han har ett godl bus-
pttd, Frans-, och borde bli statsman och
diplomat, ty han lyckes wril sörle sig på
fr)t·teguorrrik.«
«Och med saknas honom ickelteller,«
sade kejsar-ert leende.
«Wi skela då behålla lronem bary-
sade ttn den lilltt prinseszan Marie Antoi-
Enette, i del hon böjde sitt loelhttfroud och
lin
llslå ögonen. «Mig behagar ban ocksabra
stnvcket!«
«"Ja det kunde roi nog,« snurrade kejsa-
ritntatt roanligt,— Udn stulledsiarnnnitone
ta lata af l)onorn, huru nian egentligen
skall spela klaver.««
«Spelar han dZ nferkelizjerr sa bri.t?-«
)
p a
kejsarinnan med de stora, allt-liga,
frågade den lilla prinseßatt.
««lFrtli.tt hivad ltött från alla
båll, föttrsstfftigt,« sade fejsatlttnatt·
sedan må da låtit böra tig! seg är
riktigt nttsifen,« sade Marie Antoinetteoeh
sstg uppfordrande på Lekelfgang
Illtlll
Hos Wolfgang uppreste siglotsttrrärs-
stoltheten, det roar nagot sent uppfordrade
ltertotn alt, i den lilla prinseßans närrvai
ro, trisa sitt basta Med blixtrande ögon
sag ban sig ont och skred derpå till pianot,
föt« att giftva ttrof pli sin konst. Wien kej-
sar Frans trädde ettret bottent.
«·Oalt, lilla roan,« sade lum, «du
har unß förklarat att ingett af de barriär-
roarande berrat och damer förstå attbedöma
ditt spel, — hroem stall då wara skilje-
donrare?«
«Jo ett wel jag ändli, lterr Wa-
genseilj, kejsarinnans fordna tttttsiklarare,«
swarade Wolfgang utatt långt betänkande·
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
