Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
hal-. thtg skall hålla mycket as dig, och du
får itttet gråta ttter.« Barttflickatt tryckte den
lille goßen i sitta armar, och aftorkade sitta tå-
rar. OsOtn du håller af tnig, så stall sajt ej
ttter gråta,« sade bon. Jstått dentta stund,
ansåg lille Johannes det tillhöra hottottt att
trösta dett fattiga flickatt, och ett barns ömhet
stänkte mod och glädje åt hennes bedröftoade
hjertli.
Pat-te kunna äftvett arbeta, både för att
ttttoeekla sig sjelftott och för att toara sin omgifning
ttll hjelp. Jag känner ttvenne Inge goßar, htoilcaö
toerlsatttiset ofta förtoåttat mig. Sötter till fattizta
föråldrat-, sökte de alla möjliga nttoägar att toara
nyttiga, ätt tttedattttppljetttttt spillning ifrått lando-
toägett, ätt ttted att samla toed ifrått stegen.
Etttellattåt förrättade de ock för dagspennittg
lättare arbeten, sottt icke öfnterstego deras kraf-
ter. Sålnttda såg jag detn stundom plocka o-
gräs på gårdett till det bus jag bebor. Tidigt
toid arbetet, lentnade de det icke , oaktadt dett
brännande solhettatt, förr ätt allt toar full-
gjordt. Deßtttom tvoro de så artiga-, så tvätt-
liga. Lyckliga föräldrar sont ega så arbetsma-
tna och toälartade barn!
Wiljett J böra htoad ett barn katt göra för
sitt egett uttoeeklittg, tillochnted ttnder de ogyn-
santtnaste omständigheter-.
För omkring 150 år sedatt lekte ett barttpå
hertigettö as Argyle egor i Skottland. ·Dett
lille goßeu, trädgårdöntästareno son, hade in-
genting fått lära. Hatt hade ej kunskap ont
andra saker, ätt htoad sotn toexte i trädgår-
dartte och htoad hatt såg i sin faders bodda.
Dentte hade ej räd att skicka sitt son i stola;
deßntont toar det på den tiden icke så lätt som
tttt att erhålla underwisning. Lockligtntis ha-
de ett af hertigettö tjenare medlidande med bar-
net och lärde det lästi. Edmttttd, så hettegos-
sett, siek snart lttst för läsning, och böcker ut-
gjorde hans käraste falskas-. Under det hatt
prydde sitt förstånd med tttiinga kunskaper, till-
byggde hertigen ett flygel till slottet. Htoarje
dag undersökte Edmund uppmärksamt deßa ar-
beten, och då hatt såg att arkitekten begagnade etr-
lel och litteal toid sitta beräkningar-, frågade
han htvartill det tjenade, och fick toeta att det
fatttto ett wetenskap, kallad aritmetik, somtnatt
lnttde lära sig ttr böcker. Hatt skaffade sig ge-
ttast ett aritmetik, och studerade den frätt pertn
till perm. Ett tid derester hörde hatt talas otn
ett annan wetenskap, af stor wigt, geometrin,
och sedatt hatt försett sikt med en ashaudling
derom, gjorde hatt sig snart äftoett bekant der-
med. Gettont läsnittg erfor bau, att de be-
römdaste arbeten i denna tvetettskap åro förfat-
tade på latin; hatt köpte då ett latinsk gram-
tnatita och ett lerikott, och började tnodigt ar-
beta ttted detta språk, tilldeß hatt förstod det
igrund. Fransla språket studerade hatt på
satttttta sätt, sedan någon sagt honom, andet-
ta språk eget förträffliga toetettskaplizta arbeten.
Det tttärktoärdigasle af hela saken, war dock.
att goßett studerade allt detta pä satttnta gång
sottt trädgårdokottstett under sitt fara ledning,
isrått 8 till 18 års ålder, och utan aning ont-
att hatt gjorde något otvanligt. Så stodo sa-
kerna, då hertigen, sottt ett dag promenerade
i trådgårdett, såg ett latinfkt toerk afdenttanttts
kunnige Newtott ligga på gräset, och tagande
för asgjordt att bolett tillhörde bottom, gaf hatt
befallntttg oöm bokens återbärattde till bibliotbes
ket. Trädgårdstnästare lärlingen nalkades då
och sade:
— Ertt Nåd, denna bok tillhör tttig.
— Erl kätmer ni geometrin, latitt och New-
ton?
—- Jag kätttter något deraf, sade den unge
mannen ttted ett enkelhet, sotet bett-isade att hatt
toar fullkomligt okunnig om toidden af sitta
kunskaper. Herttgen, ett lärd matt, gjorde bo-
ttottt ttågra frågor, och bles söt-tvättad öftoer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
