Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ömma dottren.
Gustaf VIL,
1792 föll för en
vacker sommardag, klädd endast såsom
Sveriges konung, som är
mördares kula, for en
en vanlig resande, genom en liten byg
der kan fick se en ung bondflicka: barfo-
Da
han had henne om en drick deraf, svara-
tad, bärande vatten från en brunn.
de hon vänligt: ”mycket gerna,” och se-
fan tillade hon, pa det mest rörande, 0-
skyldiga och arfiga säll, i det hon räck-
”men ursäkta, att jag
Mor
böfyer mig hemma, och jag kan inte kom-
”Din
då?” ”Ja, Gudi lof! men hon är myc-
te honom vall net:
inte kan uppehålla mig länge. he-
ma nog fort tillbaka.” mor lefver
ket faltig och har ingen, som hjelper hen-
”Der
"I den der lilla gräa kojan?”
ne, mer än jag. Hvar bor hon?”
borta.”
frågade han.
TED
och ledde hästen wid betslet, i det han
”Ja, det är vår lilla stu-
syarade Mickan. Kongngen steg af,
sade til lickan: ”Jag vill följa med dig,
milt barn, och bli bekant med din mor,
"Ja,
älskar henne af allt mitt hjerta. Om
a0m du synes hälla så mycket af
jag
jag
henne P
hara kunde visa, huva jag haller af
” Redan innan Gustaf upphann
den förfallna kojan, hade han deribran
hört gawmans jemrande, och nu följde
Flicken
en tavflig bädd, och sade: ”Mor,
han dottren in till henne. när-
er”
8
här är en herre, som jag gifvitl litet vat-
maile si
ten, och som önskar få se Er” Konun-
gen, som redan hlifvit rörd öfser den sto-
ra faltigdom, som stugan förrådde, blef
ännu mera gripen vid Asynen af en gam-
mal gumma, som under svåra plågor vred
sig på en eländig halmbädd. Stackars
2
[3]
bj
gumma,” sade han, ”så jag beklagar dig.”
”Jag skulle vara mycket beklagansvärda-
re.”
svarade gumman, ”om icke Iarren
gifvit mig denuz beskedliga dotter, som
alt lindra
Hon
betar dag och natt. och det är hennes ar-
arhetör allt bvad hon förmår
mitt elände. Kan ni tro det? ar-
bete jag har att tacka för mitt uppekälle.
Gud välsigne och belöne henne.” tillade
hon under det tårarne strömmade från
hennes ögon. "Hvilken öm dotter!” ut-
ropade för sig sjelf konung Gustaf, som
också smälte i tårar. ”Hör på, mitt barn]
Skulle du inte vilja följa med mig till
Stockholm? Jag skulle der göra dig så
vj
herre,” svarade hon, ”jag skall aldri
>; JG
2” 2”
+
lycklig och skaffa dig en god man,
lemna mor, om ni också ville göra mig
«Na väl, efter du
vill stadna (var här och vägrar att skil-
lilvet, så
vill jog på något annal sätt belöna din
Se Tag denna hörs! —
Pengar! utropade fickan. "Mor, skall
25 EFrukta icke, mitt
jag laga emot dem?
barns sade konungen, "utan tag emot
till drottning der?
TXT
Jas vid henne, som gifvil dig
trohet. här!
delta ringa bevis al min högakturng.!!
det till
sade flickan; och genast tog hon emot
Gud har säkert skickat mor ’t
hörsen. EJ hehöfven icke tveka alt emot-
laga dessa penningar ,& fortsatte Gustaf
Jag har rättighet att hjelpa och bistå
er, ty jag är er konung:é "Kungen!
vär kung!" utropade modren och dottren
på en gång. Under det den förra försök-
te komma uv sängen och släpa sig til
hans fötter, lig den sednare redan på
Gustaf hastade till
gen och bjöd den sjuka ligga stilla,
knä framför honom.
sun
tilläggande: "Jas jag är er konung, er
lands-fader, och jag vill också gifva er
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
