Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
w
Mui-hans sticklighet på klaver,
hjelper· honom icke hos oft. Hiir måer hatt
heroiskt, att hatt iir ett i grunden tocteustapligt
bildad tttusiter. Och det är det sottt jag be-
tttsiflar.
- OsWi fri tvål se, « ftoarttde Farinelli, broil-
Ien hyste större tillfdrfigt till dctt tingest Vogarto
talang, — «htoiltett uppgift iirnetr dtt föreläg-
ga honom?
«Deu ftoäraste fag kätttter,«« stvarade pater
Martini alltoarfatttt. «Han tniiste sätta fyr-
stanttnigt ett attthiphotta frätt attthobottariunt.
Mett Farittelli blef äftoett tttt förskräckt, ty
denna uppgift tvar fä ftoiir, att deß lösttittg
förutsatte en den gediguasie tttttfikkiittuedont.
ssTtt toill då göra honom modlösntin toiiu!«
sade hatt upprörd.
«Jag tuiifte giftotr honom dett sir-säraste upp-
gift, jnft derföre att aoßett ännu iir så ung;
akademiens ära fot-drar det,«« stoarade dater
Martini obetoetligt. ««L«ofer hatt den icke, så
sker honom ingen skattt och hat katt trösta sig
deruted att andra, äldre nntflter icketoatit tvet-
liaetre än hatt, — mett giir hatt med seger
iftht dett stoåra kampen-, dif, Farinelli, står
chatts ryckte fast och orubbligt–
«Handla fåfottt dtt bäst sittner,« stottrade
Farittelli resignerad, dii hatt såg att itttet kutt-
de bringa dett stränge mannen frätt sitt fasta
beslut. «Jag föt- ntitt del önskar goßen dett
skifta frantgängss
«Oel; dit gör äftoett jag-« inföll pater Mar-
tittl tited mättna, — ty jag håller af barnet
och känner att hatt intagit tuitt hjerta.«« —
Wolfgattg å sitt sida emotsåg det stoåra prof-
«toet tued ett själsltt,ttt, som utan kunnat hälla
«för lättsinne, om hanicke kättnt trast noghoö
sig att tttattaustrlittgning utföra iiftoett det smä-
’rafte. Denfnillrite gos-ett hade icke onyttigt
enttottndt sin sedttaste tid i Salzbttrg, hatt het-
de ttoärtottt helgat dett ät det alltoarligaftesttt-
siol och orgel dium affin tonsi, fåwiil i
idel och andra.
teoretiskt som prak-
tiskt afseende. Han hade grundligt genomgått
de största tuiiftate blattd kompositörer, Stra-
della, Searlatti, DuranQ Hage, Boch,H au-
San kunde derföte trygg och
med gladt tttod miittta ordf-tingens stund, och
hatt etnotfag densamma ttted mera otalighet ätt
ängslan. Hans sikaftoatt och mal toar att tvi-
fa toerldeu, att hatt såsom ett fullgod tniistare
kunde höja sitt hufwud, oIh att förtoiitftoa
pater Martiuiö toiittflap och aktniug.
Dci dagett för proftoetö afläggattde tvar in-
ue, befann sig nästan allt fottt iBologna kutt-
de" göra anspråk på bildningirörelfe, och fram-
för det stora toackra huset«, i hutats salar tre-«
eter-titt likar-trotsigts höll sitta sattttttatttrsdett,
htoimlade ett talrik, brotizt maßa menniskor,
htoilta ttted största spänning entotfiigo resulta-
tet af proftoet. Audi-träda fjelstoa huset Ivar
icke tillåtet för alltnatthetett, niett tttatt toißte
att efter slutad högtidlighet sökandens seger el-
ler« nederlag skulle offentligen frätt baltottgett
förtunnas. Ty fä hade det förttt toatit öfligt.
Mäugden tände och ålfkttde unga I)iozart,
emedan tttatt redatt på ett tottfert toarit i till-
fälle att beundra hatts mästerliga färdighet och
spel, och då hatt detsöre tttt omkring klockatt
1 toifade sig toid huset, der proftoet skulle af-
liiggas, ljöd emot honom från alla sidor ett
lifligt «etvtvitva!«
«Wolfgang tvißte htvad hatt iiftoentyrade,
hatt toifzte att det toar fiirbt med hatts konst-
ttöröäta«, ont hatt icke bestod prostoet, och dock
toar hatts ttppfytt glad dä hatt utträdde i den
akademiska salen, der redatt patek Martini,
Farittelli och alla i Bologna toiftattde medlem-
mar af akademien tooro församlade och under
djup tystnad med alltvar och toardighet titelro-
go den unga fjortottäriga konstnären ,
Det tvetr ett högtidligt ögonblick; fader-Mo-
zarts hjerttt klappade i bröstet af hemlig rädsla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
