- Project Runeberg -  Eos. Tidskrift för barn och barnens vänner/Organ för Lärareföreningen Hälsa och Nykterhet / År 1860 /
178

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i

sil-lie de tttt ta sikt för? Bersitta sagor? Ja
det hade tokstt toarit roli.st, och derottt ble-
också stel,m, tttett ingett knttde tte«t«gott, sostt ick
alltt hött söt«ttt. Det toar för ledsattttl

stNkj, se sådatt ett liett dock-t sottt ligger
der i gräsetlss ropade lilla Johanna. Derlti..
tvetliigett den allra näpnaste lilla dock.t tvi-:
klorstddett, sa ttärtt ettt det toar ett ttnder att
hott tj redan rullat ner. »Dtn skit tot· ta ttte:
ostl Hloetn skall bli egar- till dett? Joltans
na, sottt söt-st fäst dest.» Det afajordts all-
tttsittt. «Mcn jag tvet knappt ottt jag toill lytt
henne-« sade lilla Johan-nt, «ljon aritttetoaki
ker! Se ltnr ikryttlltg hots är i ansigtet, all-
deles sottt ett gatntttal gtttnnta« . . . .«Ja,
ntett ltott ser jtt sa leitttattde nt, alldeles sos–
ottt hett lag och sof. GZ tvackert — ont ds-
tor oförsigtigt toid ljettne, sl rnllar hon bttttte
ner l Fitt, och s’ett sinat-ar dn dig ttoa.-« Lsill.t
Jclsttttta toille ttog lta dock-.ts ändå. Hott
gick stkta dit och togljkntte på attttartta.

DS stärkte den-lilla dockan nop sitta smä
händer och börjetdt gttngga ögonen. «Godi
storaott, barns-« sa anat-nat.

Jolsatttttt bits så förskräckt att bott ske-s til
och släppte dockan. Locktiattois Toll hott insin-
ka gräset, sii att ltott ej gjorde si.t illa. »Ns,
busat-före blir dtt förskräck-. för ett fattig gttnti
knak-« sade hott. «Jag toill er jtt så tvåls–
och dertoid sila bott så toattllttt på barttett.
«9lå, inte kan hon toetra sat«lt«g: hott ser jn
fri sttiillvtttps sade ett as gos-ante. stJag lyf-
tet nop henne igen-« Och stil gjotde hatt.
Oxdtoetn är du cgtttllgett, lilla tttot?– frågade
gossen-

HEtt sattlg gtttntttet, säsottt dtt ser!« stoara,
se hott. «Jag känner alldeles inte igen dett
dett här traktett och toet ittte ljtoart jakt skall
ta wägett. Ottt jag sår följt tned er, såslall
sag berätta många underbara ltislotier för et«·«

Det toar stt söt Ptsäktikttl Glädjett tog tttt

t
t

-

!

8

sort fötskrlicktlsett. Hasar oelt ett toille bära
ett lilla gutntttatt, tnen ltott isad att ta gå
sseli. Och stl trippade ltott efter oß tned sitta
må fötter, tttett inte gick det an att gå sort.
ottt ljott flttlle kttnna följt sned.

«Dn str bm gatttntal nt, mor- ljttr gatttp
mal katt du toara?« frågade gesten.

Jag fyller inte ttoåltttttdtsamttti år sörrii t till
täitet tntkaelilss stoatade gttttttnatt.

Det toar jtt for nttdetbartl Ett siij lng ål-
Jer ltade barnen aldtig hött talas ont.

Ni, bant, har träl alla hött talas ont ett
itett gntttnta, sottt hade ttt liten liten sitt-
ia och ett litktt litett ko. Mett den
natt toar ett jättitttta tttot den hir-
sont jag knnde tycktt ester ögonmått, kunde

gttnts

–·o
CIO

Tott tväl inte toam mycket nter sitt ett halsaln
..«itt,t. Ty se jag, sottt tttt berättar söt er,
oar sjelf ttted iblattd hat-nett, och det toar jttst
jag sottt störst lyfte ttpp gtntttnatt. Jag tret-
:et·t·örc att allt ar sant, sont j-gbet.«itt.1r. Otn
Lttoad gnntntatt sedan berättade för os? katt jag«
ej toara sttllt så fiket-, tttett hott isig så besked-
lia ttt — jag tror toistt inte att ljott toille sä-
aa någon osatttting för ost·

Rat- bartten kotnnto bent, lyste de ett litet
oall npo ps bordet och satte gtttnntatt på dett,
och stl togo de plass rnttdt omkring, och gttttte
tttatt borstade bet-sitta-

Ett litett sona satt ett gäng os ett sten-korts
såg sikt förtosnad omkring. Jnte toistte bott
ltnr hon kottttttit dit, och inte kände ltott igen
någonting omkring fig. Ritttdtottttrittzt hoppa-
de tok-il tnlinaa syrsor, och bott sått att de toc-
to skapade sont hott, nten bott toar linds blog
för dent, ty bott klinde ingen, oelt inte brydde
de sig ont henne-, ntan sågo så srsitttntattdc på
henne. Jttte tviszte bott all-s httr hott slnlle
bära sikt åt sök att konttttet sratn i werlden.
Kanslc tvar hvtt bara ett unge, tnett hon toas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:47:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eos/1860/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free