Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
förhoppninaan mett iiitoen PS uppmaningar,
sist os sröjoet, men äitoett på pligter.-«
esset gode nhtt ark–
( Gad giftre
.
«1Detwenne gratttrtid.en.
Ett Jitllteriittelse.
(F-otts. se. Heeg. n:r.)
Det är ett ittl fest, som gör så mycket onö-
digt bråk, tänkte granen, och det är ett dntnt
setts att sira den.
Seat-kars gratt! Hiir toar icke tsiitttt stallet,
här roat-högtiden endast en fören-andning titt
lustbarheter. Ai festens anda fanns esettsoår.
Lstottt ost Ztertoiittdtt till den lilla krymplin-
gen, som sot-sankt i sorgsna tankar toar qtoar
rå torget-« Ett äldre qtoinna kotte sltttligett till
det lilla trädet och betraktade det längtanssnllL
Silsttrett önvertalade hemte anlöpa det. sia-ex
iir icke så lätt för alla att köpa,« sade hon
leende; «men jag tror jag träffat rätt, när
jag ber er att as kaklet till Herrett Kristus
stänket syra fattiga faderlösa bartt ett litet inl-
träd-«-
Memtislorna toilja ger-ta, att matt skall tro
dem ont-godt. Sri-aktande räckte mannen lysn-
ne tvått lilla grantriid, som deßtttottt icke ha-
de fostret bortom något. Kristin, sa luntan-in-
,netn, tackade honom hjertligt, oeh asiiigsnande
sig ttted hastiga steg, gas hott sålunda sitt rör-.
det biet-ta lttit.
D, dtt toackra lilla fnltriid, lnoad jaz1 är
glad att eget dig, htoitd jag stall smycka dig.
Wid ditt skett skall jaks sjunga tttitt älskades-räl-
sareö los. Ack, att det alltid hädanefter ästoett
toore ett grönskande jnltriid l mitt hjertal
« Hentkotnmen smög hott sig med det lära lil-
la trädet i sitt kammare. s-Se,« sade hott,
·sdet har rötter, jag stall plantera det - i« god
jord till ett minne as julens-
Desta ord tooro balsam då det lilla trädets
sinka ledet-; ntedtoälbehtg lpit det sikt sattas
t· frist jord oeh stillas tal ett pall tttansör sött-
itret. 285 lenttta det der att se sir omkring
t toerldett och nsnta at· lnft och sol, och stols
entedlertid saga några ord ont Kristitt.
Kristin roar ett iattig qtoinna sottt sörtsenax
de sitt bröd som sjnlsiötetila. Ett gang, dä
hott sotet sidan, gjorde tjenft i ett förttiiatt
mis, hörde hott berättas, att en sattig handt-
tverkare hastigt dödt och att enkan, illa sjuk,
vari stor nöd med sitter små barn. Hoh
Phndade dit och då hon slit den bleka modern
sch de faderlösa smä, lsles det så underligts
hennes hjerta. Det torr som ont ett stamma
htoillat i hennes öra: .l’l’rislitt, hon skall blifk
inte ditt syftet-, tag ltetme till dig! May-Her-
·.«e, smakade hennes stvazttt hjerta, ju iir sjer
."toa,1vel)orklöö,httt«tt skall j.t.1 kunna foer
söts så många? Det blir min sak, sade ståtttman
allt starkare, tag henne, tag hett-ten ·
Kurt derrci inflyttade dett sinka enkan oeh
barnen ttnder Kristins tak. Kristin toar nöjd
edlxlhckligz kanhända anade hott, att denna
isittds sigckelse skulle bringa henne riktosilsigtteln
se i stället för fattigdom och nöd.
Med thnoemotiden inträdde en seslli,1 anda
i den lilla boningen. Estlan, sottt sntsttingottt
återfått fina krafter, sydde med flin-ta händer
nödiga kläder till jnltlarper åt barnen. Hatt-
na, den äldsitt dottertt, satt mången itill.t stall
ock) arbetade hemiith till den heligtt festm, utt-
der det hott salta· sjungande ästoett bereddd sitt
hserttt till jttlen. varnett, sottt då de ttpps
toalttade ont ttatten slikto det glimmande skenet
genom dörrspringan oeh hörde de milda toner-
na, insomnade ånyo och drömde ont Jesus.
Lttt dagen tooro de sördjttdtte att inträngaidet
hentlighetosttlht rttmntet, drr modren och Hatt-
na hade fri mycket att bestyret och htoista tills
sammans. Sjelstva hade de mycket att syslm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
