Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
st
J början af Deeember månad fliisrmina ögon ta
uppvisning i tidningarne till författaren af af Ärt-
minnet öfwer StenStore den äldre, med mald-trå-
let: No- eivinsn order kravs jubentiurn ett-.
att giftva sig hos Swenila Atademiens Sekre-
terare tillkänna. Min syster frågade mig,
hwarföre jag blef fä röd i anfigtet af Ais-ifat-
ua. Obetant med de akademiska farmerna wis-
fte jag tnappt om denna uppmaiting betydde
godt eller ondt. Emellan bäftoan och hopp
hefwarade jag den. Fötjande postdag under-
rättade mig ett bref frän hr iandshöfdingen
Rosenstein, i uttryck, htoiitac uppriktighet och
svärma hela hans uppfsrande emot mig feder-
mera besannade, att Swenfla Atademien till-
delat mig sitt stora pris. Jag störtade med
det öppna breftvet i hand in i mina föräldrars
rum. Deras öftverraftning tvar fior ochibör-
jan stum. Mia goda mor flöt mig till sitt
hjerta , mina fysion omfamnade mig. Ulla
hufets toänner indikerade. Ont niin äldrige
män och mätgörare berättade matt mig, att
han, toid mottagande af underrättelsen, tidigt
en morgon, genafi gick in till sina brödet-,
(g«amla ogifta officerare, fäfont han fjelf), sat-
te en stol uppå iordet, fig fjeif på fiolen och
med hög röst firtunttade ntin öra. Mia far
minns jag aldrig ha smetat mig. Mrt för–
hållande till honom, ehuru kärleksfullt, tvar
dock alltför genomträngt af den djupaste tviird-.
Denna da g,·.
nad för att wara förtroligt.
dä tvi en gång tillfälligttvis möttes,«ftriickte
han ut sin hand och tryckte den emot mitt
bröst. Af alla tärtetödetygelser, liksom alla
belöningar, har ingett fd rört mig. — Oeh
än i dag tan jag ej tänka derpci utan tårars–
Till« tryckning gilladt:
strunt mod.
"Zn sådan lit-tilltaln ande Jakob till Ed-
vard under elet lian ibland en ltop afges-
stti", kelade tingets ät bända-.
Blodet steg upp i Edvards ansigte och
tiirsrne ville nästan tränga kram i band«
ögon, då lian svarades "lrnlla enig ej e-
lit-nits Coleobw
s"lIv-1sk0r slår- dn iclte till Alfred ds;
när lian retar oclt utmanar dig. dag skal-
le minn-an icke låta trotsa mig af någo-
zosee ps det sättet," fortfor Calenb.
VÅlI lian är rådd den stackarn,«’ sade
ctrl qcls satte försmädligt händerna kön
ligist-en oeli gjorde nig till att grät-. ·
"-IIZ är iclre rädd," sade Edvards och
det nås ett ögonblick-ut som vore lian brast
ur sin lugna fattning-, då Alfred lina- än-.
nu närinare in pi linnena ocli sade- "lrntn
hit då, pultron, oeli visa att dn inte st-
rådd!"
- Edvard lade imellertid nrrnarne i liars
ökver bröstet oclt stotl ändå lugn, eliuku
iclte utan en starli inre strid·.
I sotnin- steind ironi en äldre-herkelif1s4-
bizåenele, och sade till ltonotnr ""livariiire
eländet telee till gossen ?"
Ailn gossar-nr hälld stilla kön att lifts-.
Edvard svarades leve-t- ang vill icke göra
det som är orätt, älven ont de det-kore-
slmlle kalla miz«pnlkrs"on."
"Kitt sä, rnin opse," onde den fräs-ans
de med-synbar g Lilje. "0nt du ger dig
i strids-ned elen des- gossem så vonbetlrur
dn dis verkelisen nclt dets skulle barn vi-
sn, att du ök mera räd-? kör dina lin-nesa-
tero »l»·,a,nipn«a«ldje nclt sikel-enhör- idk Gads
lind deli· vilji.’ Det tik inoljning- tnern lie-
tlrsnde och fordrat-« okt-st mera mod att
med ödmjukt lnfgn lii-Feinag- pp- xqujsmsp
nit-s in att slåss denkdrn "l)en som sty-
ret-. sitt sinne, är ntitrkc än den som sitt-
der vinn«er." « ·
Tor-ten T. lienvsalL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
