Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
tagt, måste tvi åter tvara i skolan. Ack, hivad
det år roligtlss (Forts.)
Blodiglar.
Oetr Gillbetg hade fått ett stoeir inflamas
tiott i foten, och fann i sitta plågor ett stor
lindring genom begagnandet as blodiglar. Hans
barn tooro i början grttsliztt rädda för deßa,
ttiir de säga hurtt de beta sadeett vel) bttrtt hatt
blödde; och så tvoro de så «stoarta och fnla,««
sade de. Mett småningom tvande de sig tvid
dettt och stodo och betraktade, httrtt de sögo
blodet och bleftoo sii tjocka, fä tjocka, innan
de stilla bort från foten. «Det finnes itttet
sätt, sottt iir så oskadligt för att draga blod
ttr kroppett, som genom desza små kräk,-« sade
deras fader, för att det-igenom intressera bar-
ttett fitt- dcnt; «de haftva fräls.1t månget dyr-
bart lis.«« — ssOch de tyckas icke göra något
wäsettde deras-« sade Fanny. «Nes, icke alls,«
tänkte hennes fader.
ssHtvarisrått konttna de?·« frågade Robert.
ODe födas i träst, eller i toattett sont är ont-
giftvet af träsl,«« sade herr Gillberg. ssDe sitt-
aaö ästoett i tost-t land; men de bästa införas
atifrått. Uti Tystlattd, Frankrike och lrittg
Smyrna, sångas ofantligt mycket blodiglar.
De font ära sysselsatta ttted denna fiittgst, tva-
da barbenta i gyttjatt, och när iglartte då sn-
ga sig fast toid deras bett och fötter, taga de
dem och lägga dettt ttti sitta stickat-. Jbland
lasta de sig också ttti tvattnet och plaster och
tvås-tas för att ådraga sig deras uppmät-isatts-
het, och när de slutligen komnta ttpp, är de-
ras nakna kropp alldeles fnllsatt tned desta smii
stoarta juveler. Det iir ett stoiirt, farligt yr-
ke; tv de stackars ntettnislorna måste nästan
beständigt toara i tvattnet, ttonttgtta att inatt-
das skadliga ångor, och tttsatta för förkylnin-
gar, froßor och gilt.«
«Men pappas lyttrn komma blodiglartte
bit?-« frägade Robert. —- «Blodiglarne friin
Sintsrtta ärv långa-äga resande, De hastoa
att färders många hundrade, ia, tusentals mil,
och under drsza langa resor måste ntatt noga
iakttaga alla möjliga mött och steg för derasi
hetsa och toiilbesinnandr. Ett blodigel kan icke
leftva ps det torra, och lisa säkert skulle han
dö ttti stillastående toatten. De som handla
med blodiglar hastva derfiire hittat ps», att gil-
ra ett sot-tö Pttdding af mycket sitt lera, blan-
dad nted toattett, och med fötterna tvål bop-
tnådad. Denna sorts deg nedlägges i stora
far, liksont ttvättkarz glartte blandas deribland
omkring tretnsende ttti broar-se Xar, och nedrö-
raö försigtigt, tills hela degen ser nt som en
stor rustat-kaka, färdig hos bagarett att sättas
i ttgnett; ty de smarta hrtftondena och stjertar-
ne likna jttst rnszinen i ett ssdatt kaka. Sedan
lägger tnan på ikaret ett lock, försedt med ett
hal i midten och ösntcrtäckt ttted ett tntttt plåt,
inll med små hål nti, för att derigenom in-
stäppa lnftett. Detttr är ett, och troligett det
bästtt sättet att föra dent.«
«Och så behändigt,« utropade Robert, «att
på det sättet färdas i en degpuddinglss
ssHtoad det finnes många underliga saker
i toerleen!« sade Fanny· «Och sa mycket att
lära,-« tillade Emma. «Och så tttycket, som
kommer oß att lätma tosrtberoende af hivar-
attn,« sade deras fader. «Ett fattig blodigeb
samlaze i Ytsiett har ntt bidragit att bota tnitt
stackars stottllna sot.« – «Och tvärt beroende
af .L)errett,«« sade ntodren. skidan förser de
små kräkett med tre små lansetter l munnen
och gistver dem smak för blods och sågs de,
toäl ntrnstade, till sitt arbeten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
