- Project Runeberg -  Eos. Tidskrift för barn och barnens vänner/Organ för Lärareföreningen Hälsa och Nykterhet / År 1861 /
101

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

101

tagit, förklara dig nägra af de wigtigaste be-
nämningarne pä tvärterttao delar. Carl ilade
i den största glädje in till enkan, ljtvars tvät-
signelser öftver honom och hatta fader tvoro
otaliga. Sä snart han bentkommit, framtog
sadertt hans portör med de qtvartvarande blont-
morna, och, i det hatt tog ttägra htoitsippor
i fin hand, begynte han att utföra sitt förut
gifna löfte.

ssOm du ser pä denna bivitsippatt,«- sade sa-
dren, «upptäeker du först en brun stängel, som
bar legat i nästan tvägrätt rikttting nnder jor-
den, htoilkett dn kanste antager för rot, men
som ettdast är en förkrympt stam, htvilkett
kallas rotstoek och htoarifrän ett mängd ftna
rotträder utgå, ljtvilka äro dentta tväxtöcgettt-
liga rötter. Frätt den del af detttta rotstock,
som ligger närmast jordytan, uppskjuter, som
du ser ttvä stjelkar, af htvilka dett ena bä-
rer ett i en mängd flikar deladt eller djupt
inskuret blad, eller, som du kanhända menar,
flera blad, ehuru matt kallar dem alla för ett
blad. Pä den andra stjelken, som är tjocka-
re, ser du äftvenledeö ett sädattt djupt klttftvet
men större blad, broars tre slidformiga
skaft omfatta en finare stjelk, pä htvilkett
blomman sitter. Sädana i granskapet af
blomman sittande blad eller bladlika delar kal-
las för stvepe eller skärmblad, ytoarcntot
de andra bladen kallad örtblad. Qm du ttu
ser närmare pil sjelftva blomman, fä ser du
först pä denna htoltstppan c, på andra der-
entot ända intill 10 aflänga htvita blad, invit-
ka kallas kronblad, derföre att de utgöra
blomkronan, eller tvärteni skönaste krans
eller krona. Oftoanföre och innanföre deßa ser
dtt ett mängd sina, htoita trädar eller stritt-
gar, pä hivats öfra del sitter en gttl knapp,
deia kallas ståndare eller hattorganer och
innebälla i den gula knoppen ett fint mjöl
(fröntsöl), som, när knappen spricker, fal-

ler ned pä de inttanföre ständartte sittande gröf-
re gröna rör, sont afsmalna nppät, men ids-
ra ändan haftoa ett litet mörkare tttärke,"pä
htvllket frötnjölet faller. Dkßa gröna rörs ne-
dra del kallas fruktämnet, den smalare de-
lett stiftet, det hela pistillen eller honor-
ganet. När frömjölet frätt ståndarknappen fal-
lit pä pistillens märke , fä gär dett mätska, som
sinnes i fröntjölek, ned igenom pistillens rör«
och gör att de derunder liggande fröämnena
bliftva stött, som sedan assalla oöppnade och
kallas smättötter, och af htoilka äter kan
upptväxa ett ny aldeles likadan btvitsippa, men
ingen annan tvärt, aldrig nägott blåsippa–s-

«Se här pappa lilla,«- sade Carl som upp-
täckt en bläsippa, htoars kronblad tooro alde-
leä htvita, «här är ett htvitsippa, som ickehar
likadana blad, som den andra.«

«Nej, mitt barn,« sade fadren, «det der är
ingett htvitstppa, utatt en blåsippa, ehuru dei
kronblad af solen eller nägott annatt mig obe-
kattt orsak bliftvit htvita i stället förf blä. Att
det icke är nägon hwitsippa katt dtt se pä ört-
bladen, sont både ära mättga flera än pä lytt-it-
sippan, som endast har ett, och haftoa en an-
nan fornt, emedan inskärningarna, som här
äro tre, icke gä så längt in på bladet, htnars
delar äro likformiga och hela ikanten thri-
bräddade), medan htoitsippauc blad-delar
äro olika stora och djupt insturnet i kanten.
Ästoenledeö ser du, att stvepet på den htvita
blåsippan sitter nära under blomman och är
deladt i tre likformiga , helbräddade, aflänga
blad, htvilka på baksidan äro ludna, likasom
örtbladen och atta stänglarna. Ånnu flera stil-
jeteekett kunde jag angiftva dig, men detta får
tvara dig nog för att kttnna skilja emellan en
ytoit blåsippa och en htoitsippa.-s ·

«Se tvi nu äter pä denna gula blomman,–
fortsatte fadren, i det ban upptog en galits-if-
toa, som ban toisade Carl, «sei se tvi direkt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:47:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eos/1861/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free