Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
dare fästade öftverst pä blomskaftet eller hansa-
ftet och utanför dem 4 kronblad, som medan
de ligga i knoppen omslutas af SI snart affal-
lande foderblad. När blombladen fallit af,
se tvi att pistillen uttvärer till ett längt smalt
enrummigt skidformigt lröhtss med män-
ga—frön. Bladesr äro likformiga och flikiga;
midt emot hwarandra sitta 2 flikar, men för
ändan endast en, som iir Zidelad. Alla fli-
karna äro grenigtnertviga. Denna tvärt
kallas stora stvaisrtetl (Cltelieionienn svajar-)
Oär hafsva tvi en liten tvaeker htoit blom-
ma, som, ehuru den också endast har 1 pi-
still, dock höter till en annan klafzz den har
nemligett endast 7 ståndare, htoarföre dett räl-
nas till 7:de klaßen. Dentta blomma hasa-en
J lätt att l Floraii finna namn pä, ty i7:de
klaffen sinnes endast denna enda blomma. Det
fer ut, som hade detma blommats fria kron-
blad, meti det är icke sä, tv om tvi se noga-
re pä, sä är blomkronan sammantoäxt nedtill
omkring pistillen, men delad nästan till basen
i7 (nägon gättg s) htvita flikar. Saint-rea
förhållande är det äftveir med fodret. Bladen
sitta i å IV- tnm nedom blomman 6 ö 7 i
krans och äro grenigtnertviga, helbräddade.
Den heter duskulla («l’e-ieat«-lis).
Pä sannna ställe hivarest J hittaden duf-
kullan, hittadete J fäkerligeii äfwen den andra
lilla Ivaekra bion-man, J der haftoen, pä htoars
syra ltka länga ståndare tvi kunna se att den
hörer till 4:de klaßen. Dett har endast 1 pi-
still, under htoilkett sitter fruktämnet, som fin-
nes innanföre sjelftva bion-man, hivillens i
fvra stikar delade, tillbakarnllade blomkalk är
enkel kronlik och hjulformig. Blom-
morna fitta i klase 2 och 2 uppstigande frätt
det utdragna fästet. Under blomklasenzshi
nas ttoä hftrtlika hell-räddade på andra sidan
fint härade blad, hivars nertver nästan äro
jemnldpandr. Nedtill betäckes den kantiga stjel-
ken af en slida eller hälsa. Wärten heter Ekorr-
bät (iI-janlliemua1 convallskin).
Detina blomman , med 10 är ena sidan böjda
ståndare oeh en åt den andra sidan höjd pl-
still, under htvilkeit sitter ett tydligen fem-
rnmmigt fröhus, och en femdeld htoit hjulfori
mig platt blomkrotta och likadant foder, hwil-
keno blommor äftvett sitta i klase, hivar oeh
en understödd af ett htvitt skärmblad , hwilka
orksä finnas här och der pä stammen, som har
frätt roten ntgäende rundade blad , kallas rund-
bladig "Wiutekngn CPU-oss koknnelikolia),
och hörer till 10:de klaßen.
Till samma klase höter äftvett denna här gn-
la blomstrat-, som toärer mellatt moßan pil
och bredtvid stenar-ia. Dett har flera frukt-
ämnen, sidelt foder, femhladig kratta, med
spetsiga kronblad, som äro flera gänger längre
ätt foderbladen , 10 ståndare, s pistiller oeh s
fröhus. Bladen sitta skiften-is tuidtoärta den
nedliggande stjelkett, oeh äro mycket tjocka,
nästan äggrnndag Dett kallas esbitter set-
ört-« (seeiam acke).
Tio skändare har äftoeti denna htvita blont-
man, som ni redan för 14 dagar eller stoet-
kor sedan hittat, men som förtjenar, att tvi
se litet närmare pä den. Holt har 2 likasom
horn ntsperrade stift eller pistiller, under hwil-
ka synas det nvärnmmiga fröhuset, hivarö män-
ga frön äro fästade tvid ett pelarlikt centrale-
ste, som sammanhänger med fröhusets horn-
Det äsklufua fodret iir kloek’likt, ästoensom
kronbladen äro ö, länga och smala. Mänga
blommor sitta pä en stjelk, htvilketis ösra blad
ärv toigglika, kortstaftade, 3 till tf-kinfna,
htvaremot de nedra äro njut-lika lnsknrna
med runda flikar och lättgskastade. Roten
är grhttig eller kornig, hwarföre blomman fäet
namn as grynig eller kornig stenbräeka Casti-
kksgs gosar-lata), en och annan af eder har
iag äftoetr hört kalla den -mandeliirt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
