Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
Iitt. kallades så deras att det ursprungligen till-—
werkades af den gnla bomullen, som tvärte
nära Nankitt i Kina.
Bomullsplantan förser millioner mennislor
med arbete. Dest föres på tusentals stepp öf-
töer haftoett, och fiitter icke tninsti förbindelse
med htvarattn de ttoiinne stora anglosachfifka
nationerna engelsmännen och amerikanarna
·Atnerikattartte odla bomullen, och engels-
iiiiinnen förar-beta den till tyger o. s. to.,
och sålunda uppkommer af denna lilla gttla
blomma nted sitt mjuka, htvita fröbiidd ett
band, sota starkare lin jernkedjor fredligt sam-
manbinder deßa båda nationer, htvilias ömse-
sidiga fördelar ganska betydligt sammanhänga
ened dettna planta, som för detn båda bliftvit
en källa till arbete och rikedom.
Mycket af Englands tvålståttd och många
deß förmåner har det att tacka denna lilla plan-
ta för. Engelsmiinnens billiga och starka klå-
der, deras talrika böcker och tidningar, deras
fabriker, sotn underhålla så många menttiilor,
och deras tvidstriickta handel, som kommer dem
att utsanda skepp till alla stränder, ha de till
florsia delen att tacka bocnnllsplantan för. Ja,
England har bliftoit rikt genottt handeln med
bomull. Men jag undrar, ont j toeten, att
den första orsaken dertill, att deßa rikedomar
eillföllo England, tvar den, att England tvar
apr-lysningens och frihetens land satttt
ett tillflyksort för alla betryckta-
Före drottning Elisabeths regering toißte Eng-
land icke mycket ont mannfaltnrer eller basid-
Iöjdeh Då förde det sin bomull och sina
monsfliner från andra länder; enen toid den
tiden blekanglattd ett protestantiskt och fritt
land, Bibeltt hade bliftoit tryckt och börjat
Iter och mer spridas i England och lästes af
folket. Detta aftastade tvidstepelsetts ok, och
Falkontttade frihetens och sanningens lins.
»Delt annorlunda roar det uti de öfriga af
Europas liinder. J Frankrike blestoo de, som
Ioågade låsa Gttds ord, leftvandebriinda, eller
af soldaterne jagade och nedskjutna såsom toil-
da djur. Utl Spattiett och Jtaliett släcktes det
nytända ljnset ttti strömmar af blod, utom det
att äftvett der ann-ändes fängelse, plågande,
eld och bål. Uti Nederländerna, som då lyd-
de ttnder Spanien, stridde folket tappert för
sitt frihet, dock till en tid utan all framgång,
ty den blodtörstige Philips grymma generale-
dödade tttan barmhertighet alla, sont älskade
sanningen. Hltndradetals fredliga, skickliga ar-
betare lentnade då fäderneslandet, der man ic-
ke tillät dem att leftoa i fred, och togo sitt till-
flykt till England, der de bleftoo toilnligtmotk
tagna. Omkrittg år 1585 nedsatte sig några
af deßa flyktingar uti Manchester, sotn dåtoat
en liten obetydlig by, och de började der den
bomttllsslöid och handel, font sedan gjort Matt-
chester till en få stor och ryktbar manufaktur-
och handelsstad.
Några af de förföljde silkeötoäfrartte från
Frankrike nedsatte. sig i Spitesields niira Lon-
don, och alltsedan har boinullhandelnder blont-
strat. Ännn några andra sådana flyktingar
har Harrich att tacka för sitta fabriker.
Ända sedan deß haftva näringar och handel
blomstrat i England. De stora, tunga tvåf-
stolar, som flyktingarne medförde, haftva år-
ligett bliftvit förbättrade genom nya upptäck-
ter; maschinertta haftva bliftvit allt mer sull-
lonmade, handeln allt widsträcktare, fieppett
allt talrikare, ättda tills detta land bliftvithafi
tvens herrskarinna och den största nation på
jordett·
En fader kan bättre föda ser
barn, an sex barn en fader, hö-
ter detvnt en berättelse.
En fader östoerlemnade alla sina egodelar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
