- Project Runeberg -  Eos. Tidskrift för barn och barnens vänner/Organ för Lärareföreningen Hälsa och Nykterhet / År 1862 /
19

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

19

Den ståndakttge tennsoldateii.
(L’lf H. C. Anderson-)

Det tvar eit aåtia feiii och tjngit ten-isoleri-
tee, de tooro alla bröder, ty de tooro födde
af en gaiiiittal teitiisked. Gemäret höllo de på
oreltt, och tittade rätt tit; gula och blå i deii
toaekra niiiforiiteii. Det allra första ord, de
hörde här i tderldeti, då locket blef taget af
asketi, hwari de lågo, toar: «Tennfoldater!s
det ropade ett liten aoße och klappade i hätt-
dertta. Oait hade fått dent, ty det toar hatts
födelsedag, och ställde deiit nit upp på bordet-
Deit etta foldateit liknade fnllkoiiiliat den att-
dra, blott ett toar litet olikii: hatt hade blott
ett bett, ty han hade bliitoit stöpt sist, och då
fanns ej nog tenn; ändå stod hatt lika stadigt
på sitt ena, font de aitdra på sitta ttoå ben,
och det mar jttst hatt font bliftver ntårkwcirdig.

På bordet, der de bleftoo uppställde, stodo
många flera leksaker; iiieti det iiteft i ögonen
fallande toar ett granttt papperoslott. Geitoiii
de sinå fönstren ktiitde inatt se långt iii i sa-
larne. Utaitför ftodo små tråd, rnndtoinkriitg
en liteit spegel, soiii stnlle se nt foiit en liteit
sjö; fioattor af tvar fl.-tinade derpå och speg-
lade sig deruti. Alltsatntnaito tvar så små-
nätt, titeit det tieittaste bles ändå ett liteit jung-
frti, foiii stod iiiidt i deit öppita slottsporteiiz
bon toar också klippt af papper, men honha-
de en kjol af det sinafte linong och ett litet
smalt blått baiid öftoer axeln, lilsoiit ett ete-
bäng; .ittidt t· det satt eit flinande paljett, lika
stor font hela hennes aiifi,ite. Deit lilla jung-
frun utsträckte begge armarne, «tp hon Ivar ett
danserska, och lyfte sitt ena beii få högt smä-
dret, att tennsoldaten alldeles icke knndefå rätt
på det, och»trodde, att bon, liksom hati, ba-
de bara ett ben.

«Det tvore en flicka för ntig,« tänkte ban;
smett Joii är något förnäm, bott bor i ett
lott, och jag har bara en ast, och ont den

äro tot· tjtignfkin stocken; det åk inte ftålle för
henne, låt fe, jag toill dock göra hennes be-
kaittlkap,« och få lade hatt sia få lång hatt
toar bakom eii tobaksdosa sotit stod på bordets
der tiiiide hatt betrakta den lilla sina damen
soiii fortfor att stå på ett bett, ittaii att kont-
iita ttr jeinnsiatein

Då det blef feiit om aftonen, koiitnio alla
de andra tennsoldaterna i deras afk och folket
i ljuset gick till sättas. Nit började leksakerna
att leka, både att bjttda fråntinande, föra krig,
och hållit bal; tennsoldaterita skramlade l a-
ften, ty de toille toara nied, inen de kunde ej
få af locken Nöttnäppareii slog kullerbyttor,
ariffeln räknade tal på taflan; det roar ett tvä-
feiide så att kanariefågeln toaknade, och begyn-
ie sjunga iiied, och det till på vers. De en-
da tioå, font ej rörde sia ttr stället, tvoeo
teiiitfoldateit och den lilla hartset-skans bon höll
sia så rak på tåspetseit och beage armarna ut-
sträckta; hatt toae lita ståndaktig på sitt etta
ben, hans ögoit koiitttto ej ett ögonblick från
henne. "

Nti slog klockan tolf, och pangl det sprang
loeket af tobakodosait, iiteii dert· toar ingett to-
bak, nej, titen ett slags litet troll, ett sådattt
der koitstfttteke.

«Teniisoldat!« fade trollet, Ostin dit behål-
la diita ögott för dikt sjelf?«

Men teitnfoldaten låtsade soin liaii ieke bör-
de det.

«Ja tvånta dit tills i tnoeaoii,-« sade trollet.

Då det titt bles iiioraon, och barnen koiiiiito
tipp, blef tennfoldateit ställd i fönstret och,ait-
tingen det nu toar trollet eller ett lnftdraa,
alltnog, i en hast flög fönstret upp och solda-
ten stupade på htiftondet feått tredje toåninaein
Det toar ett förskräcklig fart , hatt månde be-
ttet i tvådret och bltf stående på kaskeii tited ba-
jonetten emellan gatstenarne.

Pigait och den lilla gos-en kontino straxt net,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:48:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eos/1862/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free