Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dsupare och djupare sssnl säten; mer och mer
upplöste sig pappret; ntt gick toattnet öste-er
hustoudet pli soldatett — dö tilntte han pä den
lilla smänätta danserslan fom han aldrig mer
fulle fä se, och det ljöd för tennsoldatens
Iran-
Fartvlil, herr krigsmans
Döden stall du lida-
Yttt gick pappret i tu , och tennsoldatets stör-
tade igenom — men ltlef i detsamma slukad
af en stor sist.
Nä, hivad det toar mörkt inuti den! det
tvar ännu tvärre än uttder rännstenshrom och
fä toar der fä trängt; mett tennsoldaten toat
toid friskt mod, och läg, sa lllug han toar,
med getvärrt på areln i siste-t. —
Fistett for omkring , den gjorde de allra sör-
siirligaste rörelser; slutligen dles den alldeles
stilla, det for liksom en lsusstrille igenom dett.
Ljuset sten alldeles klart , och ntlgon ropade
högt: «Tennsoldat!« Fiflen hade Elis-vit fän-
gad, förd till torget, såld och kommit upp i
koket, det pigatt uppstnr den med en stor knif. «
don tog med uvs fingrar soldaten midt om
lifwet och har honom in i rummet, der alle-
sammans tville fe en så märlmärdigtnam sotu
hade rest kring i magen pä en sist; mett fol-
daten toar alldeles icke stolt. De ställde ho-
nont pä bordet och der — hwad det linda kan
gs underligt till här i torrldenl Tennsoldatett
toar i samma rttm han hade warit i förut,
han säg samma barn, och leksakerna stodo pil
bordet; det tvackra slottet med den smit-sätta
lilla danserstan; hott höll sig ännu på det ena
henet och hade det andra högt i tvädret, bon
toar också stelndnttigz det rörde tennsoldaten,
han toar färdig att grotta tenn, men det pas-
sade sig icke. Dan sög pil henne och hon säg
ps honom; men de sade icke nilgot.
s detsamma tog den ena as smägoßarne och
lastade soldaten in i kakelugnen; han uppgas
ingen orsak dertill, det toar bestämdt trollet
i dosan som mäklade det-
Tennsoldaten stod helt belyst och kände en
hetta, som Ivar förfärlig; men ont det toar as
tverklig eld eller af kärlek, det tvißte han icke.
Färgertta hade helt och hället gött as honom:
ont det stett ptl resatt eller af sorg , kunde in-
gett säga. Oatt sög pil den lilla jungfrun-
lton säg pä bottom, och han kände att han
smälte, mest ännu stod hatt sttlndaltigt med
aetoiiret tvid axeln. DS öppnades en dörr-
tustdtaget tog danserslan och hon. flög lik en
sylfid in i tatelngttttt till tennfoldaten, hloßas
de upp i låga och toar sörstvttnnem Tennfoli
daten smälte genast till en klick, och dli pigan
dagen derester tog ut askan, sann hon honom
som ett litet tennhsertaz as danserftan deremo-
toar bara paljetten qtoar, och den tvar brand
lolftoart.
Uppsiuningar.
sotad mennistan lir, htoad hon sörmlyoch
huru hon intverknr pä naturen och listoet, ser
man ibland annat af hennes uppfinningar och
deras beroende mängsaldiga industri. Men —
först och främst anmärke tvi den skillnad som
är emellan upptäckter och uppfinningar. Man.
upptäcker sådant sotn redan föresinnes, men
toarit obekant; man uppfinner säftoen dö.
en tillfällig omständighet hegagnaöJ slida-ty sam
förut icke funnits, eller som utan sjelf åstad-
kommer. Uppsinningar liga sitt ursprungiatenv
nittons hufwud. Man har upptäckt ett
miingd sökallade nya stjernor, men tuben, med
htoilkett de upptäcktes, har matt uppfunnit
Geuom uppsluningett fdrtoandlns naturens al-
ster till lonstalster.
1. Ju längre utknnistoslägtet toarit till, den
flera sadane saker ha hitstoit uppfunna, font
tsena till listoeta lättnad och heatoiimlighct,. titt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
