Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
Alfred. J älsten således konungen högt?
Martin. Ja sannerligen så högt en sat-
tig matt katt älska sin konung. Alla qtoällar
heder jag Gnd pil mina knän ont seger för ljoi
nom östoer landets fiender; men Gttd synes i
detta fall ej toilja höra mina och hela landets
förenade böner.
Alfred. J kunnen ingalunda älskakonttttg
Alfred högre än jakt älskar honom.
Martin. Nå men huru har detsedatt gått
kontingean
Alfred. Jo, matt skiktet östverallt att han
ar död.
Martitt. Ack, htoilka sorgliga tider tvi
lestoa uti ! Rättscirdize himmel, förbarma dia
ösioer oßl — Följ nu med, ni år mvckettväls
kommut; låt oß smaka på mitt hustrus nnß
brynta kakor. Ni iir tvi-il mycket hungrig och
håller fördenskull till godo med hivad spårnin-
ga hus sist-inar.
Otartlja. Stig på barkt! Ett prins lun-
de ej toara os; mera tvälkomtnen ätt ni är-
Men hör på Martin.l Ehurtt jag anser det
svara tvär skyldighet att lie-visa den främman-
de all gästtoliitskap, (och det tvore en stor synd,
att ej göra det) så inser jakt ändå icke, hwar-
söre han ej kunde göra oß ttsgott tjenst, sök
att dermed sörtjena sitt aftontnåltid. Han har
ett hurtigt och friskt utseende och torde toara
Iicklipr till hivarjchanda göromål.
Martin. Jtr du har rätt Marthal Mtn
tvätt, hwan svßlor kan dn anrätta, htoad har
du lärt förete handen-ert?
Alfred. JM toill as hjertat gerna hjelpa
er med hivad jag sörmån Der toore sanner-
ligen för mig en stor tillfredsställelse, att da
något sätt kunna förtjetta mittqtoälleitvard, in-
nan jag sätter mig ned att spisa dett-
Martin. Låt os; fel Du är mäl inöf-
wad i sättet att bittda rissnippor?
Alfred. Det har jag aldrig försökt, och
frustar fördenskull att jag derwld komme att
bära mig nog baktolittdt åt.
Martin. Tattiiekning torde tvara ett ar-
bete, som ej blir dig för smärt? Seduaste star-
ta storm har sör mig nedristoit ett godt stycke
af ladugårds taket.
Alfred. Elin-en taktackstittg är för mig ett
helt och hållet obekattt arbete.
Martin. Att släta slif till korgdlndttina
är åtminstone ej någon konst?
Alfred. År toäl ej alltför svärt, ehuru
Martin. Karr dtt då slc hö med lies
Alfred Nej!
Martin. Ntt toet jag tverkligett ej mera
hivad slags arbete jag stall erbjuda dig; och
dock synes, du landsman- toara i besittning
as ett par srista armar-, som trots någon-
Söig Marcha, kan du inom hud ann-ända
mannen till något? Jan förmodar han ät-
sninstonc kunde bära in tved, samt rengöra
bord och «b.inkar. «
..kartha· dör på, dit kan se ester kakor-
na här, att de ej förbrännas, under tiden jag
isr att mjölka tvär ko.
Martin. Ester qtvsillatoarden ännet ej ar
isirdig, Ian jag på en litets stund all åter tlll
min tvedhttggttitt,1.
Markha. Se nu mät ester kakorna, att
de ej må bränttas. Hnstondsakeu iir att osta
ssvättda om dem.
Alfred. Jag skall göra allting ester er
öjkssqjj. iMarttu och Martha xii-) (Fotls·)
Nättelsr.
J tsctsnenprlönlngen uti förkastade nummer stod: tula-
dre lottade, men stall tvarst ringa lottade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
