Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag kan få många vännef — de bästa bli|
ändå
Min fader och min moder ibland alla.
Sen tager liten gosse sin bok från hyl-
lan ner
Och läser glad för att sin lexa kunna;
Han vill den första vara i klassen, och
än mer
Han vill sin lärare en glädje unna;
Han vet att mamma sedan sin gosse hål-
ler kär,
ock systers
fröjd han är
Och att han lärarns glädje äfven blifeer.
Han vet att pappas stolthet
Han vet ock att han äger ett älskadt fo-
sterland,
Som väntar att han man engång skall blifva,
Som säger: ”jag dig fostrat, jag fordra
äfven kan,
Att du åt mig skall allt ditt bästa gifva;
Ditt vetande, din ära, din mannakraft,
ditt mod,
Allt tillhör mig, ja äfven ditt if, ditt
bjerteblod
Du offra skall, för att min ära värna!”
Och gossen läser flitigt, han känner allt”
för väl,
Att man ej kan för mycken lärdom samla,
Den Gud, som skänkt förnuftet och en
odödlig själ,
Ej vill att de i mörker skola famla;
Och derför liten gosse gläds öfver hvad
han lärt:
Om dagen uti skolan, om qvållen i hem-/
met kärt
Han mer och mera kunskap åt sig samlar.
”Och nu kan leken börja, se’n arbetet
är slut
Och trötta själen finna nödig hvila,”
Så jublar liten gosse och hastar sedan ut
Att glad och fri kring blomsterfälten ila.
Med välbehag hän andas den friska luf-
ten in, :
Och helsans rosor blomstra på frisk och
fyllig kind,
TOch barnaglädjen strålar ur bans öga. —
Om qvälln, när solen sänker sig ner vid.
vesterna bryna,
Och Herren sina tusen stjermor tänder,
Då blickar liten gosse med andakt upp
mot skyr
Och knäpper samman sina späda händer,
Och beder: ”Gud, som ’hafver 088 barn så
bjertligt kär, ’
Se ned till mig med mildhet som arin och
liten är; =
Min lycka lemnaär jag i dina hånder.”
t
Sen går han trygg till hvila , och anart ena
fridfoll sömn
Sig sänker ned till gossens trötta öga;
Han sofver lugn och stilla, och ser uti
sin dröm
Hur små Guds englar komma från det höga.
De sätta sig så vänligt invid hans sida
ner,
Och så en liten himmel han kring sig -
samlad ser,
Och då bry jordens sorger honom föga.
Victor.
Se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
