Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
s-
Ipofinttittgerue.
Gat-ts. fr. stres. Ite.)
Till nyare uppfinningar böra årig-insedt-
Iter-
Wid ångmaskbiner, Hwilkas uppfinning
Iedde i början as tik-de århundradet, består
det tvåsendtlign deruti, att toas-en uppbettas i
en kittet och silkwandlas till ånga ·), och att
genom dettna ångas kraft stora ansenliga toerk
sättas i en rörelse, btvtlken eljest endast genom
stark toattendrise totd floder, genom ett stort
antal hästar o. s. to. skulle kunna åstadkom-
mas. — Det kokande tvattnet, sörmandladt till
ånga sotet innesluten hålles uppbettad intager
anda till iM gånger större rum och åger ett
spättstighet, btvars krast man på en muddrat-
tot beräkttat till AMI skålpund. Men allt det-
ta upphör i samnta ögonblick, då ångan ge-
aam köldens tveekatt bltdergår till täthet. —-
En likarmig bäitvelsorntlg stång sälles med ena
arme-i toid en koli, som paßar in i en pnan-
stsstoel och initiltei i densamma. Denna stils-
toel sår i fin östa del på sidan en sppnittg,
genom htoilken genast, då kolftven es mera täp-
per den, kallt toatten kan intränga i slösa-etik
Om nu slöitoeln uppfylles nedisrån tned het
ånga ur en kittel, i bivilken tvatten kokar,
Ippdriswes deras kolstvett hastigt i höjdm, och
med den tillika deßtoidsogade hästoelartm hwar-
as åter blir en följd, att den andra arntett i
och sned detsamma måste nedtryckt-s, och det–
igenom sätta de pumpar, tyngder-, hjul o. s.
to. i rörelse, med htoilka den år bragt t fastt-
ntatthang. Når nn kolstoen stigit så högt, att
nvßttiimnde öppning blir sri, sprutar genast
kallt toatten in i stils-vela, htoaras ångan tät-
nar, ett tomt rum uppkommer, ilstoilken koli-
«) Ordet ånga uyttjai bår t widsträcktare mening, n-
tan ass-ende då de- sktllaad emella- gas ved ånga,
som as wetenskapet sordrae och förklaras.
"toea och deß hastvelarm nedstiger, broarigetttv
den andre, sdrut nedtryckta armen åter böjes.
Ontedelbarllgen derester uppstiltes ånyo kols-vett
as påträngande ånga, ända ttlö kallt toa-tes
åter kan inrusa, och det ömsesidiga uppe och
nedstigandet sortsar sålunda, så långe det sin-
nes ånga söt npplystningen och kallt matte-
iiir ångans tätnande. Skall en sådan maschi-
ntrtitta något, så måste man tillställa så, att
den med trattenånga uppfyllda pnmpstdswels
så litet som möjligt träffas as yttre kula; dea
måste dersdre omgistvaö med en kapsel eller
-,tnantel, som äftoenledes iir uppfylld med bet
lnst eller ånga. Iidare bör tåtnandetske myr-
ket hastigt och starkt, så att det tama irunttnet
blir ansenligt stort och bildar sig inom så kort
tid som möjligt, och ett inrättning måste go-
ras, att ångan ej i sjelstoa sidstoeln går ttll
täthet, utan i ett sidorutn, den såkallade Cote-
densatornJ hmilkett oaslnutet måste bibebål
tas toid en i mbsligaste måtto lågtvärntegrad.-
Till den ändan bilr den i sidsntsln samlade ån-
aan och det insprutade toattnet kunna uttöm-
ntas genant särskilda sngtoetk, åt bivilka ma-
schinenssjelf tillika bör meddela rörelse. -Äng·
maschitter komma allt mer och mer i bruk.
Man betjenar sig af dem toid spinnerier, tvås-
tverier, bryggerier, grustoor, qtvarnar, och
hundrade andra inrättningar. J England sin-
nas t. ex. fabriker, i htvilka ett enda ångma-
schin ger rörelse åt tW och flera toässtolat.
Det wigtigasie och widsträcktaste gagn ntan
beredt sig as ångmaschinens uppfinning, åt
«nrtittningen as ångbåtar och ångsartyg.
Deras uppfinning tillstristoeö kapten Robert
Fulton, en Atnerikttn, sottt länge lvistadedi
England. der han först gjorde den känd, bidar-
efttr hatt i Amerika bragte den i antoiindntnp
Det toar i New-York, d. 3:dje Qitober IM,
som den första ångbåt gick as stapeln Äng-
sartygettö mekanism betor derpå, att i wat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
