Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIO
Lee iver engting en htoitsippa i Kajsaniemis
–rt. Hon tvar icke stoartate eller stelare ätt
sorti sippor, och eiter alla sippor äro toaekra
.n svärtn, sö toar hon lika hwit och toatker
mt alla de andra. Kanske enssntttla wackra-
«, ont det kornetter an pii knappt.
Der blommor weta, det flyga fjärilar: htoar
,kttlle de annars flygas Det är ett gatnntal
Jistoria; det sinns sä många toisor ont den,
att nian kunde bli led att hitta dent.
Apollo hette den största sfäriltt. Dan hade
ytoita tvingar och gula kraschaner på tvingar-
-ta. Fjärilarna iiro en smula fåfänga as sig;
te tycka ont att ppnta ett sig teted grannlät
Unnars rii de icke sbr att de äro sä granna;
te ha ej lätit göra sina kläder bos skräddaren.
det är nu engsttg sii med dent, att sa är det!
En dag koret Apollo till hwitsippan och sa-
..- till henne: älstar du stig, ssälikariag dig?
Wißt ätstar jag dig, sade sippan, ty son
ockte psi allwar om honom oas förstod sig ej
så att krusa-
Är det riktigt toißtH sade fjäriln. Ja, httr
skulle det annars toarak stoarade hwitsippatt«
Det är dra , sade fjäriln, och så sög han
tll boning ur hennes krona. Fjärilarna tyc-
ka ottt boning, teten de sörle sig ej att huk-
hälla, som dien göra. SI toar det teted den
saken, och sa flög han sin tokig-
Dan kommer nog tillbaka, tänkte hwitsipe
oan. Men deri mißtog hon sig, to Apollo
btei borta; han hade nog annat att tänka ps.
En dag tätade han liktvtil fladdra kring en
annan blomma det nära dredtoid. Ntt stall
jag paßa ps , tänkte bwitsippan. Oth sa lys-
te hon litet upps sin duitta krona ord ropade
iä högt sotn en sippa kan ropa, älskar dtt otig,
så älskar jag dig?
Nej, det gör jag toth intet, stoatade fja-
kiln. Dan generade sig icke det minsta sir det.
Ja, aten jag älskar dig, sade sippa-.
Det ät mycket möjligt det, sade fjäriln, ess
sst flög datt äter sitt kos.
Ntt dles hatt ännu längre borte. Der stod
sippan allena i gröngrliseh tiden bles henne
läng, och hon begynte att tviina.
Åndtligen kant Apollo as en händelse lter
dit, rinna grannare tin förr, och bioltsippan
irsgade ster: älskar dtt enigs
Nej- icke det allra bittersta. stoaradesjäriln.
Mett jag älskar jtt dig, sade sippan.
Ja, hittad attng det mig, sade fjäriln.
Det är jtt den gamla historien, sont jag hört
toal hundra gänget sprut. — Med detsamma
toar ban äter sin kos.
hör pa, ljtoitsippa, sade den knottriga er.
rids-slem sotn stod der i närheten; Paßar de
sig att prata sa det ont sitt hiertao känslot7
Man snäste ha skinn pä näsan Cisall nian hat
nsgon näsa). Rär ntatt dlir snäsi, stall nian
snäsa tillbaka, och niir man föraktar dig, stall
dit låta ssrfts lttoettt du lir. Se ps tnig ba-
ra; sparstoarna skulle understå sig att gyckla
med mig! Nej, htvltslppa, trean måste ha
amsitiottt det iir icke mera på modet att löna
ssrakt med kärlek-
Men jag kan icke hjelpa det, stoarade sip-
pan. Jag måste jtt älska honom sslättge jag
les-oer.
Dtt är en gös, sade enriflbttiken—, och det
toar det tvärst- ban toißtt, so gäßest ha det
rykte otn sig att tvara ett smula damm-t, och
enrisdttslen Ivar iete litet stolt sitt-er sin stora
toerldsktittttedotm »
Solett brände det, och hyitsippatt dies söt
hutar tlntnta stoltare och blekare. DS kontent-
der gossar att leka i parkett. En« as detn bar
ett has att söngtxsjiirilar i, och så fick hat-
sigte ps den granna Apollo. Dett der skatt
bli toatker att slicka pa nät i insektlsdan, sads
hatt, otlt sa dar det af i fullt språng dito-
Lgrongräsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
