Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
kliet; men närpåfwen Leo den tionde emot
Luther utfärdade en bannlysnings-Sulla, blef
elden häftigare. Nu öörfade Luther, att me- ,
ta tydligt toifa, huru litet han aktade psftoen.
Hat- föraktade icke allenaft denna sulla, utan
svederlade ock densamma i ttoenne böcker, och
lät utgå en ny kallelfe till ett koncilium, eller
allmänt kyrkomöte.
Fredr. En bannlysnings-bulla? det för-
stör jag ej?
Lär. En bulla är en af päftoen ntfiirdad
striftelig befallning. Den har sitt namn af
det ftora sigillet, fast dertoid hänger. Bann-
lvöningiiöulla är en sådan, genom stoilken
nögon ölir bannlyst eller dömd till landsflogt.
Jak. Men hwad gjorde ttu Luther med
denna öttllak
Lär. Jo, han lät upprätta ett böl, och
uppörände den i alla studenterneö nirwaro.
Jak. Men hade det inga elaka följder for
tvär Luthers
Litr. Just inga fonnerliga. Näfi Gads
öeflydd, litade hatt pll Churfursten af Saxen,
derföre fruktade ban ött-arken för pöftoen eller
dela hans anhang. —- Snart derefter blef han
kallad till riksdagen i Worms. Dan inställde
sig ork werketigen, ehuru han af sina spänner
varnades, att ef öegiftoa sig dit. Men han
förftoarade sig tut, och tant lycklige-s deri-
frllm Emellrrtid började Skifs-esten af Sa-
ren att frukta nllgta ftpärare anläggningar,
emedan banks-de det konterfka presterskapets
lift och rllnket. pa- lllt derföre. möta Luther
pli trägen, och föra honom till flottet Wart-
burg, ötoares denne afkade fina manliga sö-
der och kallades fresker Jörgen. Detta
sedda är Us, sed det toar i denna enlligieh
tom ban började att öfroeefatta Rpa Tella-
Itentet.
Fredr. Droodk gafs före hans tid ingen
ros öftoerfllttaing af sil-eln.
Lär. Jo, det gafs toäl en; nten den tvar
gammal, felaktig och föga kiind. —- Luthet af-
toek ändteligen i hemlighet ifrån flottet, och
öegaf sig tillbaka till Wittenberg, emedan han
hörde, att mllnga stridiga meningar der upp-
kommit, och att äftoen fielftve Melanchtottöör«
fat blifwa tvankelmodig. Hatt predikade fli-
tigt, och alla hans åhörare öleftoo intagneför
fattningett. — cedermera kom det till ett of-
fenteligt trig, uti ött-litet landtgreftoen af Oes-
fen förbandt sig med Churfurstett af Saren.
Jak. Hwarför kallas Lutheranerne iiftoen
Protesianter.
Lär. Emedan 1525 alla de, fom höllo
med Luther, ingäftoo en protest emot de ro-
merfkskatholste. Protcfiera öetoder, att forme-
ligen förklara sig emot något. Churfursten sl-
lade teologerne, att uppsätta en trosbekännelfe
öftoer alla de punkter, om htvilka de ej toaro
enfe med katholikerne. De församlade figdets
före i Torgau, hivarest de uppsatte 17 artik-
lar eller fatfer, som blefwo grunden till Augo-
öurgifka bekännelsen.
Fredr. lHmad förstås egenteligen termer ?
Lät. Ni skall fnart fä tveta det. – Sas-
fom det alltid iir smärt, om icke omöjligt, att
tvid en flor förändring åstadkomma en allmän
likhet i tänkesätten, fä uppkomma äfwen ntt
stridiga meningar ibland teologerne· Man tvar
tolll enfe att gilla Luthers flora företagande;
sen toißa af hans lärofatfer toille otan ej ans
taga för tros-artiklar. J synnerhet tvar Zwing-
li, en berömd Heßifk teolog, af annan tanka
angör-de läran om den hel. natttvarden, hwar-
llftoer stänga mißhälligheter uppkommo. Landt-
greftvett Filip af Heßen gaf sig all möda, att
stifta enighet emellan Luther och Zwingli, och
föranliit fördenfknll llr ISP den 13 december
ett religions-samtal detn emellan i Marburg,
dmartill Luther gertta begaf fig, men fade
landtgreftven förut, att det fknlle öliftoa af to-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
