Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tzi
t luften, till ett ofentttförlikft större mängd ätt
tvätgasen. Hwarochett tvet, att luftett sittn-
dont kännes mera fuktig ätt eljest, och detta
härleder sig frätt den större mängd tvattengas,
font for tillfället besinner sig i densamma.
Nu har toäl något hwar kännt, att lttftett
katt toara olika tung. Naturligttvis hastua
oekfä de olika besiäudsdelarne olika tyngd. De
lärda haft-ta päfunnit tnedel att-roliga luften,
och dertvid funnit, att kolsyregasett är den tyng-
sta och toätgasetj den lättaste. Dett sistnämn-
da är Ulla gäng lättare än wanlig luft. Wan-
lig luft kan också göras lättare gettotn upp-
tvärtnning, hutat-igenom dett ttttvidgar sig och
blir tunnare. Ont ttu en lättare lttft kommer
i beröring med en annan, sä stiger den ät hiss-
den, och om toi fylla ett papperskloteller hmad
som helst med sädan lätt luft, och släppa det,
så stiger klotet så högt uppåt, tills den luft
det träffar blir lika lätt font den, hwilken klo-
tet innehåller. Detta är grunden siir inrät-
tandet af luftballonger.
J hastven tväl hört talas om att de lärda
påfunnit att segla i luften, ehuru konsiett är
ganska stoär och ännu ofullkomlig. Seglin-
garne toerkftällas med lustballonger eller stora
kulor, som göras af taft. Deßa kulor eller
klot fyllas nted toätgas, mett toätgasen är gan-
sta dur att bereda, sä att kostnaden fiir en så-
dan wäderboll kan öftverstiga tvärdet af flere
hela hemntan. Derföre fyller man wanligen
ballongerna heldre med uppwärntd luft. Det-
ta tillgär sä, att man under kulan uppgin eld
af halm, fönderploekad ttll eller rullar af ol-
jadt papper, hwarigenom lusten i kulan sor-
tunnas och blir lättare.« Under kttlan fästes
en korg eller gondol , hwari mennistor kunna
sitta. Under det ballongen uppstiger, under-
hålles elden under kulan uti en sör ändamälet
tfettligt fästad glödpanna, eller ock försvagas
den när man äter toill nedstiga. Pä ballon-
’ger, sont fyllas uted toätgao, katt göras e-.
klass, som efter behag öppnas för att utsläp-
pa litet af gasen, och sämedelft sänka balleri-
gen, eller äter tillslutas. Äftven kan matt met-
taga bar-casi, htvilkett tttkastas när matt toill
lätta och hissa ballongett. Pä det man es må
skada fig, i händelse ballongen genom någon
olyckshändelse skulle gä sönder, är en särskilt
fallskärttt ttppfuntten. Den största höfd’till
htoilken nägon i sådan ballong uppstigit, ät
nägot öfwer 10,000 alnar; redan 1783 gjor-
de Franömannett Blanchard den dserstva resan
frän England till Frankrike ilftoer kanalett,
och i tvära dagar har man gjort ännu längre
resor.
Jag talade i början nägra ord ont luftens
egenskaper, och stall nu fortsätta detta ämne.
Jag nämnde att luften kttnde sammantrvckad
och äter ttttvidgas, och säsont ett prot pä sant-
mantroekningen nämnde jag huru toerkan blir,
när ett dricksglas omtvändt nedsättes i matten.
Pä samma sätt gär det till i stort med dyka-
reklockan, som är uppfunnett för att frätt sjö-
bottnen upptaga saker. Den hestäraf ett klock-
sormigt kopparkärl, med ett fönster upptill,
hutat-igenom ljuset inkommer. Nertill i kloc-
katt är ett säte, pä hit-silket en mennifia kan
sitta eller stä. Nedsänkes denna klocka i watt-
net sä, att alla punkter af deß uttdre bräddar
på engång träffa wattenytan, då ingen lust katt
slippa ut, fä sammantränges den mot lifta
ändan af klockan, der dykaren har bröst, huf-
toud och armar östver vattnet, och der hatt
kan andas och uträtta sina göromål, åtmin-
stone en kortare tid. Skall dykateklockan tita-
ra riktigt fullkomlig, är den så inrättad, att
man i täta läderslangar kan till densamma ned-
sänka frisk luft och utsläppa den som genom
andedrägten förderftvas. —- Htoarochen af er
har sett hwilken toerkan krutet åstadkommen
meningen torde dertill treta orsakett. Rät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
