Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IC
is stansats-alter- oeit visat elea- taeel myc-
ket nöje åt sitta rännst- och släktingar-.
den lilla bessecelitga Lotta acit lit-, som
jak i detsamma kommit- otk ber-ölen hettae.)
(Fot-ts.)
L u f t e n.
(Fortf. och fint fr. föreg. use)
smed-ut denna barometer, font består af
twä siirsiilta delar, röret och kärlet, toar mitt-
dte beatviim att begagtta, har tnatt sedermera
förändrat deß fornt, ehuru instrumentet till fitt
werkan är detsamnta. Pii de barometrar font
nuförtiden göras, sir röret nedtill krökt, och i
flället for det ntjß omtalade kärlet med qtoicks
silfwer, hivari barometern ställdes, har detta
merendelo ps den kortare, uppåt böjda ändatt
en uttvidttittg, font kan på en gäng upptaga
en fibrre mängd qtoitksilftver, bivilket derige-
ttont i det närmaste bibehåller famma yta, fast-
ln qtoicksiifret i röret stiger och faller. Bred-
toid röret sitter ett meßingsfkiftoa, graderad i
tunt och linier, och utgin en skala för luftens
tryckning-
Det förnämsta ändamål, hivartill baronie-
Iern ann-sändes är till höjders mätning. Som
jag förttt nämnt, är luften tnttttare och deß
tryckning mindre, ju högre upp i densamma
man konturer. Otn man derföre bestiger ett
mycket högt berg, till exempel ett af Hellber-
gen i Lappntarkett, och medtager barometern,
fä synes på deß fallande, bnrn mycket luftens -
trycknittg aftager. Detka fker efter toißa oför-
änderiiga lagar, så att lufttryckttittgen på ett
gift-en ort aftager efter ett bestiitndt matt för
t. er. btoarje hundrade fot fom man kommer
Hbgrr. Härigenotn katt man, dä· luftens aj-
eagande tryckning observeras noggrant, uträk-
na bura många fot högre utan kommer, och
siledtf bur- hbgt berget år. Åtikilliga andra
omständigheter, fom toid en noggrant böjs-
-mc’itning böra iakttagas, äro dotk hörn-id af
inflytande, mett de kunna ej utredas utan till-
bjelp as widltjftigart beräkningar, hivarjbre det
icke katt komma ifråga att nn framställa dec-.
Jag toill endast tillägga, att ont ni tro, att
det år fiiga nytta med att toeta en orts böjd,
få ha tti mycket orätt.
Emellertid kan barometern gagna deßutotst
till något forn ligger er wida närmare, och
hivaront jag nu stall tala. Om den endast
uttoifade ett ställes höfd, så skulle qtoickfilftvev
pelarett alltid stå på samma punkt, otninfivei
mentet aldrig flyttades frätt fin plats att föras
högre upp i luften. Men fä är det icke. Åf-
tvttt då barometern stiir på fatntna ställe, är
gtoicksilftverpelttrett underkastad förändringar,
och nttoifar att lufttrpcket ej alltid är lika.
Matt har funnit att deßa förändringar rätta
fig efter toäderlekettö ombyte, och har derige-
ttom kommit på den tattken att nyttja baro-
metertt till tväderleksfpåtttatt. Detta är det
ändamål, bivartill den allmänttast brukas. När
man på ett ställe observerat barometertt för en
längre nd, och sedan dividerar summan afdeß
höjder tned observationernas antal, IR ger gno-
ten barometerns medelljiijd för detta ställe. Den-
tta punkt är densamma, fotn på skiftoan ut-
märkes med ordet föränderlig , emedan wäder-
ieken ej katt anses toara beständig, eller med
någon sannolikhet beräknas, fäiiittge gwiekfilis
ret står toid denna böjd. Wid ihärdigt regn
och stormig toiiderlek sjunker givicksilfret under
denna punkt, och toid ingtt wciderlek och klar
himntet stiger det öftver den, och dessa omstän-
digheter flå äftoett anmärkta på fkaiam Mait
kan dock ej lita fnllkoncktgt derpå, ty hwaer
banda andra orsaker-, ntotn postpunks-förän-
dringarne, kunna toerktr på lufttrycketei föra-t-
derligljet och detigenotn på qtvicksilfrets stigan-
de eller fallande. Barometerin bar således icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
