Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
närmare till oß. Dn kan tväl också sjunga
oägott liten sulwisalk
Janne. Ja sitt-ig, det skulle toara sä ro-
ligt ont dtt slulle sjunga, sälättge tvära ljud »
brinna.
Tiggargossem
den låter sä här:
Nn är det glädje i alla bus
Och frid och fröjd i htoart sinne,
Ntt tändas upp alla snleljttö
Och alla sorger de släö i grus,
Tts stilett , julen är inne.
Jag Ian en jultolsaz
Dan går fä stilla som tvlttdeus slägt
Jaenom mennisto htoimlen,
Hatt gör så tyst som ett andedrägt,
Ett barn i skinande stjernedrägt,
Och sjunger tvisor om bin-leu.
datt kommit hit, hatt är här igen,
Hatt lete alösmter de sina.
Och sett hatt funnit iit si,t en tvätt,
Oatt mänder åter till himmelen-
Och läser stieruorna stina.
Sadan är min sultoisa. Och att har jag
värmt mig och ttu går jag och köper sök edm
slantar ät mig julbtöd.
Janne. Nis, du sär ej gä; dtt skall först
ta ntin rock; tvättta, sag stall ta den skam.
Hanna. Nei, btvad tvill det säga? Jatt-
ne, Janne, tiggargoßeu är borta. Hatt gick
ej ut genom dörren, icke genom fönstret, icke
genom storstenopipan, tnett batt» är borta, han
sbestvanu.
Janne. Hwar dröjer mamma, jag är så
tädd; mamma, mammal
Hanna. Tyit dä, stril intel tänk om tig-
gargoßett icke toar någon tiggargoße, utan
roar — kristnkbarttet, som du bastade att se.
Janne. KristusbarnetP stulle han ha toa-
rit bos oßk skulle han toilia se ut som en tiggares
Hanna. Tos , det bultar igen. Art, sas
är fä rädd att öpptta.
Janne. Htoem bultars
Ett röst staorar utansöee släpp in mammal
Modreu inträder. tVarnen berätta om tig-
.argeßetts besök, och hivad de aiftoitötbonotte.
Modten. Gttd toälsigtte er mina barn.
Ali har rätt sirat julen med det lilla tti bar.
Dch sädattt tycket- teistussbatnet om.
Janne. Aet om jag ilmm finge se kri-
viuöbatnetf
Hanna.
tom i natt.
Modretn Ja, lägaett er mt lära barn-
sjusen i granen ha redan brunnit nt.
Jantte och Hanna lägga sig och läsa-
Nu nattens mörker stundar tvißt,
Blii när oß Herre Jesu Krist.
Ditt helga läras klara ljus,
Lät alltid lysa i tvärt hus.
De hade knappt slutat denna bött, sötare
Kattsle så tvi drömma om bov
-’.suseu i ara-tett slocknade-, och endast månen
kastade ett lång silftoersträle i det tvsta runt-
snet. Janne och Donna betraktade länge dett-
ssa stråle. Dett blei allt längre och längre-
Zlntligeu räckte dett fram ända till dett torfti-
ta bädd, dee de läge-, och tog utseende as en
hög, strålande hätskaste-ta Dstoerst pä denna
stege af lins satt ett litet bart-, ontsistoet as
tusende raglar med stsernekeattsar krinsj pan-
nan. Jtt mera Janne och Hanna betraktade
det lilla strålande barnet, sunno de att ansla-
tet toar likt den tiggargoßes, som om aftonen
besökt dem, ehuru detta auslgte nu stellade
i ett lins, som nästatt bländade deras ögon.
Slutliaen steg barnet i sin skinande stjerttedräat
tted sbr stegen och kom stam till bäddett, samt
uppstaplade på bordet en hel mängd "de tvan
trafte gästooy bestämde i nya klädet, leksa-
ter, böcker tn. m. Rär detta toae gsordtnäe,
tnade barnet sig Janne och Hanna, samtkyßte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
