Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
dryflfazfanaolitt begagnats för att-upplysa den-
na vidsträckta byggnad. Rom-ene betjeuade
ska aj felenitftenen i stället filr fönsterrutor-, i-
synnerhet i matfalarne undern kvintern. De
nyttjade den lifts-en till bikupor, för. att- kna-
rrade-trakta dessa djurs beundrattllwärda arbe-
· Im- Med. ett ord-, beviset af deßa stenar Ivar
sä» allmänt, att en mängd. arbetare ickek hade
näsan annan sysselsättning lin att skära och-in-
sätta- dem-.
Destmnle hade-sig äftven bekant ett siagö»
flen, desPheaqitull, som icke- tftorgafs
lMirn i genomstlnligbetz den erhölls från
Cappadoeienz och roar ett slags len-id lyfande
mar-nor. Förfi i kejsar Neros tid begagnades
den-, till uppförandet af Fortuna? tempel-, som
liiainom den omätliga kretsen af det rita pa-
lats, som af hottom kallades det gyllne hu-
set. Deßa stenar gåftoo ett fä tindrande sten–
att enligt Plinius, dagsljuset mera deri syntes
rotera inneslutet lin infördt.
För den nya werldon tooro speglar ej obe-
kanta. Wid Amerikas upptäckt, fann man
deras bruk redan allmänt utbredt bos Perna-
nerne, font förfärdigade dem dels af metaller-,
dels af ett slags stoart lera, äfwenfom af en
stenart kallad Marlasit.
Glaifxegels har dack till allmänt bruk, fö-
reträde framer alla andra. Tiden då den
nypfasni,2 tan« ej med säkerhet bestämmas.
Det enda man tvet, lr att det roar frätt re i
forntideit berömda alaäbruken i Sidon , hos
Fenicierire, font defärsta speglar af detta äm-
ne utslage. Glsfet arbetades der utmärkt mät, ·
och satt gjorde deraf sanka wackra arbeten, s
foto-« kslipade, utsirades med-. stanker och fä träls
platta, som upphöjda ornamenters, safom det;
ännu brukas pä guld-: och silfwerlärl. Att de, I
det oaktadt, ej tooro allmänt isbruk, och att.r
· still trots-tina gilladt
des gamle ständigt syntes gifwek företrädeätme s
tallfpeglar, tyckes- haftva sin grund deruti, at-
fättet att belägga spegelns aftviaa sida med: ett
ogenomfkinlig glimrande maßa, htoarigenottr
tvära speglar han-nit till en fä bög grad af
fullkomlighet, roar dem obekant-. För att gif-
tva glaset spegelns eget-Kaper, gjorde de det
ogenornfkinligt med någon mörk, eller wanli-«
gen smart färg, men hwarigenom bilderne förs-
lorade mycket i renhet och ntfeendea
BeMggning eller foliering af glaöfpeglar sned–
tenn eller bly, är troligen icke uppfunnen förri-
än i 13:de seklet. Dell Ivar i början högst
ofullcomlig, och bestod endast af godt smält
bly, hwarmed man bftverdrog den ännu beta
baksidan af glassilfeoan. Vincent de Beau-
Ioais, fom stref omkring år MC, ansåg de
med bly öfwerdragna glasfpeglarne för de bak
sta, hivaraf man ser att deße woro de wanli-
gafte i medeltiden. Längt senare förfärdigadesJ
fpeglar på det sätt, att man kastade harts och«
tolvfonlnm i den ännu mjuka glasblllfan,
gföt fedan tillräckligt bly och antimonium Herl,
fwlingde omkring blafan och följderfkar den tllt
frus speglat-. (Forts.)
e- sik
Rehns N9 f .
« . 22 «-2z
–-« ," Ø- «
XV , J . : Hz-
: list-! stelas-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
