Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
QZ
spegean historia.
Gerts. och slut sk. sing. n:e.)
Det nutoarande sättet att belägga eller folie-
ta speglar nted en amalgama as tenn och atoick.
silitoee, är först i 10:de seklet uppfunnet och
antoiindt i de namnkunniga glassabrikertte i
·Milano, ety utfördes dii på lila sätt, sont i
nietoarattde tid. Mait utbredde slätt ett tnnnt
uttoalsadt tenttsoliunt pä ett hoeifotttele mar-
moibord, med uppfickende kanter toid sidorne,
sir att hindra atoickfilseet att borttinna. Hiie
visasnpäbälleo atvicksilitoer, sent ientt utbre-
des, ss att solium östoer allt stnalgattterao;
dock altar man sig noga att iistoa hål på tenn-
Iladet. Derester lägges glaifliftoatt, sotn sör-
at pä· sdet nosckile blifwit rengjord med en stinn-
lapps och litet tennamalgama, sa att inga luft-
sblösot kontnta emellan. PC Iistoan läggas
sidan tyngde-, btoaeigenont det dstoerflsdiga
Itoickfilsseet pteßas«tlt sidorne, och nse detta till
förre delen ettnnit undan, ställes flis-van lu-
stande ät ena Andan, i början syelt obetydligt,
men sedan allt mer och mer, och slutligen all-
deles upprätt. Genom denna nppsintting et-
Iöllo de Venetianska speglarne ett sa stoet sö-
«e«eteilde framförsalla andra, att de utfördes
kstoet hela den eitoilisetade tonldett, ehuru ät
dent, sisom förfärdigade as blast glas, icke
Innde giftoas nägott betydlig storlek-
Denna Venetianerneo uteslutande handel räck-
Ie ända till slutet as 17:de seklet, da en skans-«
man Abraham Thetoam är 1688 päsann lon-.
Jendtrgsnta spegetglas,s och genast bragte si-
«aa speglne"tlll en höjd as 8 sot, s tum,-samt
-iill«en«bte"dd·as ttssot«. 2 tam. Ester denna
«tmtod«anladts toid St. Godin, i departemen-
«tett2l«ione, tensassdessidsesla spegelsabeikee iEnt
topa, det glaset vidast-blasts till mindre spe-
’sldr. J«1Paeio«ssordes«it4787, toid dertoasi
d sot, s tttm beeda och Ve tam tsosa,—oeysden
sist-sia höjden ile ssöe det nittoarande il sspte
höjd och 7 sots bredd.
Ä- eczz ttik hertig-st af Vueeiughm skift-k-
Iristoa glasen-hetare statt Italien och anlade
toid Lambeth i England, den första fabrik-fot
siifglao till speglar och toagnofönslee, och den-
na konst har sedan nämnda tid beständigt gjort
nya framsteg derstädes.
Den allmänt bekanta nyttan as speglat-, att
matt deri lan se sitt egett bild, iir dock ickesden
enda. Dsioerbuftoud tir spegelns egensiap den,
att densamttta tillbakalastar bildett as ett före-
mål, i ytoillen riktning som helsi, och deß·stell«
somlighet bestä- i renheten och tydligheten as
den tillbakalaslade bilden. Ulla kroppar till-
balalasta mer eller mindre det lins, squ sal-
ler da dent; tnen endast så göra det sa be-
stämdt, att ett tydlig bild det-igenom uppsatts-
nter. Dean-as en gros, osentn kropp, beslöt
iaf en oändlig mängd sats speglat, sundas-s
alla möjliga riktningar emot ytoatandea, ai
htoilla, enhttiar tillbaks-lastar bilden i on egen
eiltning, Moas-igenom deßa bilder hopblanda-,
och tofsar ögat endast ett söttoieeadtssien, men
ingen bestämd bild. Genomslinliga knoppat
lata ljuset gå igenom, och kasta intet Asaf
tillbaka. IMen dioarje glatt, ogenomslinlig
tropp tik en spegel, deßtneea fullkomlig, so
meka dej yta lie slipad; hwatsire svetsa till
speglar endast kunna brukas sådana kroppar.
som äto nog börda att emottaga en still-tos-
lig politnr.
Dä spegeln stuer ok i stånd att giften litte-
strllarne ett tvillkoelig tiltnittg, och syn-identi,
gan det-or as denna Filtning, och da sols-I-
larne icke blott lysa, utan ils-oen- bränna-—an
man snart nitti falla på den tanke-, att-sas-
noen olika slipningbsätt söksiM·« eller skri-eg-
sprida ljuset och stoirnten, öste-ensam ansm,
Mk« WEP fpkgcst,-sptlt«1psko«c«øsdk sos-, sängs-MINI. sökstrkinjssser MM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
