Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rätt östoer baswets yta. Men denna hass-
trattttels höj-ting är fördelad på hela denjords
hälst, som då belyses af månett, och när allt-
fZ mätte-tö dragningskraft gör att toattnet hö-
jer sig, så iir dettua höjning å båda sidor frän
deß högsttt punkt 90 grader bred. På öpptta has-
tvet sir den liktoiilieke märkbar. Deu gärfrantåt
med månen, och under det hatt skenbart ci följd
af trär jords otnhtviilsnittgd toandrar öitoer
himlen, så toaudtar hastveto as honom wer-
kade uppstoiilluitta efter honom. Möter nu
en klippa, ett ö, eller strand, fä måste watt-
net der stiga. Mett det stiger s timmar; 90
grader deriirätt faller toattttet toid stranden li-,
·ka soul-art, som det stiger under manen.
Pål jordytans motsatta del ttppstosller haf-
tvet, efter en helt naturlig lag, och sjunker
lit-artont, lä att lvid jordens motsatta lindar
stär hastoet högst eller lägst.
så snäste spä ljtoarje punkt deras ttoettne gått-
ger ont dagen ett högsta och lägsta tvattenståud,
eller eöö och stod, htoardera i ser timmar, e-
ga rum.
Solm medtoerkar dertill kraftigt. Dä nu
told fullmåne, santt dertill toid dagjemningeth
sol, jord och tnsue stil i ett linie, sauttoerkar
solens dragningskraft på toattnet med måttens
och tidtoattnen bli dubbelt starkare.
Detao böjd är icke öftoerallt lika. Wid
Brest och Therbottrg inuit Eugelsta kanalen till
Osteude stiger den manliga slodett 40—42 fot-
Wid eds katt mau, der hastoet småningom
tilltager i djup, as tentligett längt på den as
toattuet lemnade öasöbottnen och i deß gölar
anställa månget nöjsatttt siste efter kräftor-,
vinklat-, sist tn. m.
Ett annan hustoudorsak till hast-veto rörelse
llr jordats ostört-alstring. Denna ster frön
toester till öster, hasts-eko rörelse alltså tvärtom
WWW till tvister, och ara-id- eatoatorn starkast.
0
Dä nu jordettö
ett gäng på dygnet tvänder sig kring sitt art-l-4
mindre länder, säsotn England, Irland, Hol-
Detta mäktiga strömdrag gär jriltt Afrika
tillsluterika samt delar sig här mot söder och
norr. Norrut stöta toattnett äter mot de frän-
polen kommande iomaßor, löpa deriöre ttvlirt
öster ut till Europa, och emedan de bär ej
tun-ta tränga sig fram, måste de äter ned till
Afrika , och derisrtln rulla de på nytt öfwer
till Amerika. Detta fortfar så länge jorden
rör sig och ps lika sätt i alla andra haf· Mr-
östoerallt är haswets rörelse oändligt olika ef-
ter ländernas och öarnas storlek och gestalt,
haftoetts djup och tusentals andra omständig-
öeter, men alltid högst wålgörattdez den till-
för oß i Europa söderns toarma matten, samt
dertued tillika moln, rean och fruktbarhet-
Ett·as de bekauste strömdrag iir G o l fstr ö tn-
men längs Nordamerikas östra kust och tioårs-
öitoer Atiantista has-vet till Europa. Detta
oerhörda strömdeag öftversör till Europa de
Westindista hasa-ens tvarma tvatten, hwadan
land samt tvär kontinents kustleinder ha ett fä
mildt klintat. Aldrig är kölden der så ihärdig
sotn ntidt i Europa, htoiltet rock ligger sa
utsuga hundra mil sydligare; boskapett katt
ter hela tvitttern söka sitt föda under bar him-
mels .
Winden är orsak till toägorna. Men äf-
toen toid måttlig tviud, ja t. o. tn. svid stils
tje, kan man toara utsatt sör den starkaste sjö-·
gäng. Dä äro tvåaortta ntest fruktansvärda
och farliga. De sonas ölistva upprörda ai
underjordista krafter tttau uaturlia orsak och
slunga skeppen toäldsamt af och an. Ett sådan
sjö frukta sjömännen lånat mer, eln sjelstoa
orkanen.
kir tvinden riktad mot en stupande rust, fa
toältrar den minorna mot och sstoer densam-
ma. Bottnett med deß ref och sandtnaßor
spjernar emot roattttet; det sprutar upp i höj« »
den, enen katt ej hastigt nog lett-tro runt ät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
