Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G
ter och sekunder. litet sielft är arbetadt tnedj
den noggranhet och omsorg, att det på ett helts
åk knappt riffererar några sekunder. Soutdet;
icke behöstver slå, är des; sammansättning högstl
enkel; det har blott ett par hjul; mett dett
sorgfällizta behandlittg och reglering det fordrar,
gör att det blir dyrt· Men kostnaden uppmä-
ges as nyttan.
Man sår gettons detsamma tniddagslinien och
behöstoer för detta ändanteiDtillika ttoggrattttt
beräknade tabeller ester timmar, tuinuter och
sekunder, htoilka angiftoa solens egentliga mid-
dagsståndonnkt för htoarje da,1 as året.
Uret ställes toid airestttt noga ester meridia-
ttett för Greenwich, Londons obsertvatorintn.
Mem tvet derföre till sjös alltid, htoad kloc-
kan är t London och niir detpå skeppetiir mid-
dag, dem ser sjömannen på sina instrumentet-
(folttr) mycket nogare, iin tvi göra detpä land,
tv tvära ttr angiitoa sällatt rättantiddagötidetk
Man toet nu, att asståndet stått grad till grad
differerar 4 tnittnter på titt-man; detta gör sök
jordetts halstoa omkrets CIM) gåttger ii mittu-
ter - 720 minuter eller 12 timmar. Jag
har således afliigsnat ntig 1800 längd friin
Londons meridian östligt, nsir jag på skeppet
har kl. 12 midnatt och det i London är kl.
12 middagen-
Antag stiledes at" tosiet nr på skeppet, sol-
tvisarett, noga angiftoer kl. 12 middagen, ntett
thronotuetetu kl. 8 f. m. Jag sir då 4 titu-
ntar Ptt dagen sörttt.
Ao minuter-, tttett ( minuter ett grad; A0
minuter ärv således 60 grader; d. to. s. jag
äk 60 grader aflägsnad öster ottt London , ente-
dan jag tir sk titntnar på dagen sörm. Att
detm ltiter sig beräknas i ntittttter och sekunder,
att matt alltså t. o. nt. pti öpptttt siött kan
nted dett öttsktoiirdaste noggrannhet angiitoa och
PA kartatt attteektta den punkt, der skeppet be-
finner sig, torde sör läsaren toara klart.
Fnra tittttnar gistva
Sextanten.
Hurn finner man nu, på htoilkett bredds
grad man iii- norr eller söder ont egtoatoruk
Dertill bidrog den gode Gnden ssels, som all-
tid ger tneuniskorna tnedel toid hand till ester-
sinnande. Wid, eller åtminstone helt nära
nord- och spdpolett står ett stjerna, kallad pe-
larstjernan. Besttnne tvi os; raktpstotir jords
nordpol, fä skulle norra polarstjernan (slft.t
ftjernau i lilla Björttettö strams) stå lodrcitt
östver tvärt hufwud. Jtt längre toi ttu gå
söderttt nedåt till egtoatortt, desto mer skulle
denna stjertta sättka si,3 mot horizotttett. Att-
kotnna till egtoatortt, skulle toi scpolarstjerttatt
glättsa omedelbart toid horizonten, och i det
ögonblick tvi färdas östver egtvatorn till jor-
dens fodra hälst, måste norra polarstserntttt
gii ned för oß och genom jordens runda sorttt
undattdragas tvära blickat-.
Man har tttt pti skepp ett minken-tättings-
instrutnent, ett sextant. Med denna mäter man
polarstsernans ställning. Står bott t. er. sti-
att dese höjd med sordetts chaftoetHJ yta bildar
ett toinkel af 32 grader, sci tir skeppet told 32
grader nordlig bredd. Mätningöinstrnntentet
angiitoer icke blott grader-, utan tistoett minn-
ter och sekunder, och sä katt äftoett denna ort-
bestämning på det noggrannaste beräkttaö.
Engelstnsinnem för htvilktr handeln gäller
allt, ty den är rikedomens källa, satta oänd-
ligt toärde på dugliga sjömän och sporrat dem
genom belöningar och utmärkelser bestiittdi.it,
att allt nter fullkomna sig t« sin wetenskap.
År 1856 uppställde toli as Londons rikaste
köpmän följande problem:
«Pii ett tvis; punkt as Atlantiska oceanen-
der djupet ieke utgör mer ätt 150 famnar,
nedsänkes ett med psskrift, namn ochlldatttttt
försedd krttktt. Fartyget, sottt ttedsättker dett,
bör derefter göm resa-i kring jorden och katt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
