Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
roanstapligt och kallade honom «greftoe.« Och
jli fick ssgreftoenss sitta i toagnen bos kungen
och prinfeßan, och Hans majestät tackade gref-
toen fä mycket för äkerhönfew Prinfeßan tyck-
te. äfioen rätt mycket ont dett unga greftoen.
tik-UD
Loubet.
Wi benämna alla af baftoet icke betäckta
ställen af jorden land, btoari olika delar ttts
göras af berg, slätter och dalar m. m.
Stiga bergen fä böge, att inga ismer mer
trifwaö det-uppe för kylans skall, att det är nt
och är in fnögar deruppe och att snön icke mer
fstälter, dö kallas fä höga berg Alper eller
Fjällar och trakten, der den aldrig smältande
fnön toidtager, Snögriinsen. Det frän fnött
toid stark folbetta smältande spannet rinner i
bräddjttp, dit fällan eller aldrig folen kommer
och stelnar der äter genast till io. Derföre ä-
ro daldjupen i Oliperna oftaft ttppfollda nted
otroligt stora maßor af den renaste is och deßa
äro, ätntinstone i Tyrolen och Schweitz, stad-
da i jemn tilltvext, tränga allt djupare ned i
dalarne och åstadkomma ofta genom instört-
ning beklaganötoärda förödelser. Deßa ofant-
liga issnaior i bbgbergen kallas glacierer
tisberg).
De begynna i Schweip ofta toid kyl-kofots
bergböjd, fnögränsen pö norra ctvinter-) sidan
af Alperna toid Dow-Mo fot, pti södra
(fommarsidan).toid Dow-TM fots böjd.
Dioarje ort nppöftoer denna böjd är betäckt
sned ewig fnö. Deraf bögbergenc majestätiska
anblick. somt-ter den resande till deras fot,
st drager jig bank stig genom de yppersta fält
och ängar, toattnade af de renaste källor och
backar. han finner rika byar, kraftfulla, gla-
da och öppna mennistor. Från bergens fot,
derifrän rika och töckt bebodda kullar ännu skil-
ja honom, uppstiga satsning-ni wäggarne allt-
mer branta och stupande, beklädda med oer-
börda majestätiska stegar. bin-er deras mörk-
gröna gördlar glänsa soliga ängdntattor mod
frisk fptid grönsta och denna öfwerng omärk-
ligt i ren btoit färg, bwilken omkläder de strof-
liga spetsarne och bwarlfrsn bergens stela inre
fnart och i toiildiga stalp framstymtar. PS
fraktanotoärda höjder bada sig deßa klara top-
par i firmamentets bögblä luft. Ånnu herrli-
gare blir synen, der tvagar öppna sig inbi-
bergen genom dälderna· Fjerran ttr djupet
lyfa de silfwerklara och majestätiska topparne-
tnedat klara toattendeag stumma nedanföri
djupa rännor öfwer bergen. Med ytoarje steg
uppdyka nya under, nya målande bildningar
ai en storartad natur. PA fjerran gräsmat-
tor beta stygga stengetter, örnen drager, frodi-
tvande pä breda tvingar , fina kretfar i luftett
och i stilla sjöar affpeglar sig mildt Gads all-
makts storhet i bergntorlden. Mir dö aftonett
fänkerkfig ned , och kyrkklockornas silfwerton
nära och fjerran kallar pilgrimen till bön, då
skallar frän alp till alp berdarnes horn. Dju-
pa fkttggor nedfjttnka pä dalarne: det blir natt-
men kring de ljusa, btoita höjderna dertippe
i det rena blä gjuter fig en rjtbinröd, prakt-
fnll eld —- de tyckas brinna; dettir aftonrod-
nadeno sista glimmande, font der nppe»;»änno
praktfullt upplyser allt, medan nattendffknp
gor i djupen redan bölja allting i mörker.
J btoarje äritid och på alla höjder erbjuda
bögbergen egendomliga företeelser, font man
blott finner bos dent. De tiro urberg, till-
hörande jordens aldraiildsta bildning genant
eentralelden i förening med tratten, hmarlill
kom ett tredje element, den fömittrande.«inf-
ten font lsngfantt nten oaflåtligt bistår-· watt-
net i bergmaiornai förstöring och beståtts-ner
deras natoarande egenskap. »·«
årstiderna « sto i» bergsbygden annorlttnda ,
än ps stämt-nm Wintertt berrstar tnednsstnn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
