Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
ism- qtk söta t det inre Afrika, på snöbergen
t Habesch; Niger, .Zaire, Zambese, Formofo
och andra floder i Afrika. htoilkaö källor äro
obekanta, torde alla, femte hundrade mindre,
taga sitt upphof i CentrakAfrikas högberg.
Och toidare te Asiatifta floderna Judits, den
från Kantastto kommande Eufrat, Ganges,
de stora Kinesisla strömmarne Hoangho och
Yangtsekiang, Amur, toid hivats mynning
rostar-ta ntt anlägga städer och hamnar; der-
näst de stora i Johaftoet fallande strömmarne
Vbo, Jenifep, Judigirka, Letta m. fl.
alla komma från den jättelika bergkamttt, som
uppfyller hela Otellatt-?lsiett·
Flodernao lopp har tre perioder eller zoner
« först deras öfre lopp eller källområde, der-
näst mellan- eller samlingsloppet och ändtligett
det nedre eller mynningslopper. Kållotnrådet
innefattar den zon as strömmen, broarest bott
npprinner, der mindre källdrag i mängd för-
ena sig nted honom, förstärka bans wattett
till en blick, å, elf, tills ban ändtligett upp-
når den afgjorda styrka och fasta rigtning,
htoilka beteckna honom såsom hufwudflod och
tes-nia intet toidare ttoistoel öfrigt, att hatt
bland alla i honom fallande bifloder intager
främsta rummet. Nedrinnandet öftoer de bran-
ta bergfluttningarna iir för de ttnga ström-
marna förenade med de största stoårigheter.
Wildt skummande genomlöpa de ett hemskt
bråddjup ester ett annat, brusande störta de
ned öftoer stenblock och bergtoäggarz nr dalar-
ne flyta till dem lålltvatten i mängd; de upp-
nå ofta breda, djupa dalar, htoilka de allde-
les« uppfylla och dana insjöar-
År bergstrakten lemnad, så drager ström-
men i mångfaldiga bngter tofsars- genont det
småningom sluttande landet och genombroter
ofta flötsbergett på ett förtoånattde sått-, slo-
gan, .toiitberg, rika stådtr och byar smycka deß
stränder; båts och flottningsfarten begynner;
strömmen tål inga binder mer; snart bär-deg
alltmer ökade toattett tungt lastade fartyg-; den
blir en bred, ståtlig farled för handeln, en ri-
kedom-skålla för enbtoar, som af skickelfen et-
höll en bonittg toid deß stränder.«
Ester fnlländadt samlings-lopp lemnar ström-
men de sista böjdtrtta och inträder i låglandet·
Hiir flyter den först på nästan jemtt mark ge-
nom rita nejder till sitt mål , hastver. Deß
mattens genom tallösa krökningar och holmar
branta toåld ger småningom efter, deß bredd
fördubblad, sjelftoa strömdraget år icke mer ett
följd as fallet, ««utatt af de« efterföljande wat-
tenmaßorttas tryckning, som ttoå gånger ont
dagett brytes genom en mottryckning. Ånim-
soneö ej hastvet, iimtu anar man icke deß nar-
bet — åtmn tiro flera dagsresor dit, htoaresi
deß afliigsna spegel glänser toid horizonten;
men tidtoattnet uppdiimnter strönttpattnen, trätt-
ger dem tillboka, des; inflytande ntårkeöALsZc
mil inåt landet. J deßa lägre trakter äro
strömmarne rätta källa-i till lif, fruktbarhet
och rikedom. Wid högt toatten broila deras
grumliga stilla tvattett bela toeekor öftoer jor-
den, betäcka den med tjocka dpmaßor och al-
stra den undrattötoårdt yppiga vegetatiott, som-;
utmärker deßa kärrtrakter. Nära sitt mål de-
la slg de flesta strömmar l många artnar,sotn
mellan stora sandreflar omärkligt förrinna i bot- ,
tvet. Ja icke sållatt blindrytatt so för sjö-
farten bliftva för grunda och antingen erfordra
beständig ftrömrensning, eller måste utloppet
underlättas genom konstgjorda kanaler.
Blott få strömmar aftoisa från denna alls
manna norm, t. er. Lorenz-floden i Nord-.
amerika, som blott är ett aflopp för de stora- I
insjöarne Ontario, Huton o. a., samt Wor-« ·-
ga, som i det inre Ryßlano kårrniarker sam- ’
lar sig ur talrika trlifl och sedan fallet-s i Kä-
spiika hafw- « «
Många floders källor utmättas genom helt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
