Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
när hatt då frägar, htventä säden är, fästoa-«
rent! Geeftvenö af Karaba6. Och gör ni ittte
det, jii stall jag ge er ett skrapa, fottt tti ittte
ikall glömt-tau-
Arbetarette blestoo rädda för dett lilla pels-
kliidda ntanttett, sottt fä bisierisyttet kom spritt-
.tattde till dettt nted stöflor på fötterna, stora
klor på händerna, och ett lätta sabel bakom
Ig. De trodde att det toar trollkarlen sjelf.
Hatt brukade jtt ofta påtaga sig olika skepna-
der. De som icke sprungo ttttdatt af förskräc-
kelse, bugade sig tted till jordett allra ödmju-
kast, och loftoade på det nogaste uppfylla hatts
befallttingttr.
Men katten sprang tvidare, och kom sttart
till ett stor äng, der äftoett flere hundrade men-
niskor slogo hö.
Till desto talade hatt på samnta sätt sotn
till de föregäettde. Der pä planschett ser tti
ängen det: längst borta, framför trollkarlars
slott, som skymtar etttellatt trädett. (Forts.)
L a n d e t.
(Fotts. sk. säreg. n:r.)
Bergetti innandöme lär tttan känna ieke al-
lenast genom naturliga grottor, utatt ännu
långt tner gettottt bergtoerk, jordborrningar och
tunnlat-, sottt genom jernbananläggnittgar blif-
toit ett behof. Bergtverk äro itttet annat ätt
djttpa,«lodräta, bruttnöartade ntgräjningari
jordens ture, för att kotttnta till sädana jord-
lager, i htoilka stenkol, malmer o. s. to. sin-
aas. Tnnnlar äro de ntiirktoiirdiga underjor-
diska sängar, som måst anläggas genom utö-
tattde höjder. Dä jernbanatt i det närmaste
bör ligga jemnt, fä måste dylika hinder ge-
nomborras och underjordiska jernbanor anläg-
gas genom dem. Uttder Thetnsoflodett isan-
don sa Engelsntättnen anlagt en tnärktoärdig
tttnttel ej- mindre fin fotgängare, ätt för tvag-
ttar och andra äkdott.. . . .
Jordborretts font atttvättdes till borrning af
s. k. artesiska brunnar eller konstgjorda källor
samt till underjordiska forikningar aj alla slott-
ntgöres af stälstyekett af olika fornt, alltefter
bergartetts hårdhet, tvid htoilka tttan fäster
tttntstjoeka jernstänger. Förrätt ntatt -borrat,
gräsrots ett 12—18 fot ejnp grop, för att
konttna till rett jord eller skett och kunna of-
toantill sätta tnachinen i rörelse. Tä blir bor-
ren genom lodrät och dertoid städse sktttflik in-
stötning stttänittgottt nedsänkt i marken. År
det djupt ttted sand eller jord, sä fodras borr-
hälet med bleck- eller trädrör. Wid ett stäng,
font hel oelj hällen är ittstött i marken, skruf-
toas ett tty o. s. to. tills tttatt inträngt utsett-
talö fot och katt dä se, af htoad för ntaßor
lagren bestå och huru djupt de ligga under
jordytan. Sä snart tttatt ttppttär underjordi-
ska toattettädro.r, springa ur bärrltälett källor-
stundom ttted stor toäldsanthet i följd af den
pä toattttet htvilattde oerhörda tryckningen. Ge-
nottt jordborrett kan ntatt äledeö toattna toati
tetttonttna nejder, htvilket ntt fker ttted franc-
aättg i tnänga trakter af Algier, sä att Zde-
tnarker förtvattdlas till angenäma och bördiga
nejder-
Tnsentalö är innan ntatt i Franfka provin-
sett Artoiö uppfann artesiika brunnar, borra-
des de redan i Kista. Der finner man bor-r-
häl, större ätt någonsin i Europa, icke ens
toid Grenrlle nära Paris oeh i Westphalen,
htoilktt äro serdeles djupa; i Kista finnas dy-
lika as 3000 fots djup. De Kinesiska salt-
brnnttarne föra salnoattttet icke ttted fä oerhörd
kraft ut jorden, sottt den stora sprudeln toid
salttoerket Kißingett Ctära den betöntda dad-
ortett), htoarö toattett med jattestytka sprutar
en praktfull tvattettforo IR fot högt i det der-
iistoee byggda tornet, — ntatt det måste See
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
