Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gn konung måste ha lärt sig mycket.
Ellen.
Mi, och det har du icke?
Georg-
Jcke mer ätt jag behöstoer, och det är nog.
Ellen. ducka-)
slå, så blir det tväl ingenting deraf.
Georg. lie-)
sles, det tror seta.
Ellen. likt Hilde-)
Se, broder, htrilken prål-titt tvaga der tont-
sterl Ser höstars kusk och tjenarel
Georg-
slei, men sel ;Det måste toar« någontltnr
Kortl s
Ellen.
Nu stannar den; en sitt herre bot-par nr
sy en ung dam — —-
Georg-
Oe lyster en gatntttal dam ttr tonarten.
Ellen.
Tjenarne taga hattarna as; det iir säkert en
zeestoinneu
Georg-
cattsle.
Ellen-
Se, de komma hit.
Georg·
DF springer sagt min tvåg; i ran arbets-
eröstt kan jag icke toisa tniz för så förnämt
herrskap. last lu)
Ellen.
Hwad han är fåfänal Jag blir arven-, tv
jag har stor lust att se huru en sältan för-tätts
sam skk ut. isär tält till trappan.)
Gerts-)
Norra polarwerlden.
Norrskettet.
Euligt Faradan är norrskenet ett as magn-
tista krafter fratnlsragt ljusseuomen, en magne-
tisk storm; tuatt har aenont honom dero-
tilloehtued kommit till tvisthet. Redtttt ont mor-
gonen söte detta nattliga lsuösenonteu gift-ser
utaguetnälen gettot-i en oafbrtttett oregelbunden
rörelse tillkänna, att fördelningen af jordrna-
När
denna rubb-ting ernått en toiß höfd, blir jemn-
tviaten äterftälld genom ett med ljusuttoecklins
förenad urladdning — det säialladenorrsketten
Alexander v. Humboldt har i en enda bils
sammanfattat allet de särskilda ontsiändiahetere
tta toid detta fenomen, enligt sina egna och
andra utmärkte rtsandesiakttagelserz hans-ettre-
ftäller deri uppkomsten och nttoeckliugen af ett
norrsken pä följande sätt:
etttetismen blifnsit störd i sitt jentutoigk
«Djut.st ned mot l)«orizotttett, ungefär inärs
betett af det ställe hmarest denna genomskäreö
af dett magnetiska m-,jsdianen, mörknar den
förttt klara himmeleu. Liksottt ett tjock moln-
soäaa bildar fia, htoilkctt uppstiger och när en
höjd at« 8—«l() grader· Tet dunkla segmen-
tets färg östoeraär scdatt i brunt eller violett·
Pä denna, likfottt genom ett tät rös för-
mörkade l;imutelstrait, äro stieruorna synba-
Ett htrit, klarlosaude ljusltäae, sörj
htoit, sedermera gul begränsar det dunkla seg-
viknin-
kil.
Höat upp i norden helt nära ma-
auetpoleu sattes det mörkats ntolnlika startern-
tet mindre dunkelt, understundom alldeles icke.
Ljnsliitath som städse är försatt i ett tväk1ig,
dallrande rörelse, katt understundom tois.r Pg
flera timmar igenom innan strälar eller sith
knippor börja uppskjuta nr dett och uppstiga
mor zenith. Jtt intensitoare norrskenets ur-
laddninga: äro, desto listigare toexla färgerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
