Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tom-ner mast nu acksä i deßa dyra tider med
endast tjugtt kapet silstver i tveckanl
Edward: Sannerligen ej alltför längt!
Och detta iir ntt allt hivad matt taelat bett-il-
ja ers
Bartelt sa min herre, detta är allt.
Ocksä detta understöd skola tvi ej längre mera
fä åtnjuta; tv nian har hotat att bringa oß
pä ordetödttset sot tvär oiriga lifstid.
Dan-tax siktets-noter tned wattnetJ Sk hät-
gode herrar. Irukatt iir tvißt ren, om her-
-rarne annars deltaga att dricka ur den.
Edward: Till arbetöhnset, säger nil
Hanna: Ja, mine herrar, och detta gör
min man ytterst belamrad, att tvi stola sluta
tvära gamla dagar pi ardetshttseh Jag sör-
sälrar er, att tvi fordom ocksä sett bättre da-
gar och hade det tviic bra ännu om ej den
rike arrendatorn Johnßon låtit driftva oß frän
tvår lilla jordliigenhet. Sedatt den tiden iiro
tvi dlefne allt fattigare och arntare, sa att tvi
ntt på tvär sena ålderdom ej hastna minsttt
djelv eller tröst öfrig.
Borut: lböttt suckande) Dö på arbetshttseti
—- det iit en tanke hivarmed jag ej tville kun-
na förlika mig. — Dock Gads tvilfa iir dett
bästa och tvi stola städse titan knot underkasta
oß den.
Edtvardt Men mina männer, haftoett j
dö ej barn, slägtingar eller tvi-inner, som på
nagot tvid kunde understödja ert
Bartele Mra barn, kära herre, ärv alla
döda, en son undantagandes, hivilken bor längt
härifrån och deßutom iir lika fattig font tvi.
Edward: Men jag kan ej annat före-
ställa mig, iin att ett fä ordentligt folk som
ni verkligen synes wara, nödwändigt visste-»
icke längre sälla otig!
dastva nsgon mennista som kunde hjelpa och
understödja er.
Vaktel: Rej, herr-! tvi känna inga an-
dra iin tvära grannar, och de tänka att sat-
tigduset kan svara gode nog sök den arme-
Gdtvard: Stig enig, bodde icke bäriltvn,
för slere ar sedan en familj med namnet Ro-
senfeltf
Vaktel: Ja min herre; men det är otve-
let längesedan. De ärv nästan alla döde och
de sotn sinnad antar af slägten iiro längthärs
itan vii andra orter.
Hanna: Yngsta sonen i samilien och sä-
kert den tvackraste goße i hela werlden, bles
uppfostrad hos oß, på den tiden, dä tvi ännu
egde eget hus på andra sidan om bon. Oatt
bles hos oß ända till sitt trettonde tir. Ack,
hivad det tvar för en älsttoärd och tvätartad
goßel — Jag älstade honom mera, än jag
någonsin kunnat älska mina egna barn-
Edtvard: Htvad har det sedan bliftvit at
den goßen?
Bartelt Ja, det tvar tverkligett ett snäll,
dristig och modig unge! och ett godt hufwud,
hivartill man stvärciaen stall sittna maken-
Under sista kriget toille han nödtviindigt dlistoa
iiöntatt, för att sålunda bliftva i tillfälle mäta
sitta krafter med rikets fiender. Jag och min
hustru tvoro nog emot förslaget; mett intet
tnnde hindra honom derifrätt — och bort for
han. Sedan den tiden, haftva tvi ej hört det
minsta om honom.
Hanna: Tala ej mera derom, det endast
smärtar mig; han iir för längesedan död, der-
pä är jag fullt säker: annars hade han nog
pä något tvis kommit ihåg sitt stackars gamla
–far«« och «mor,« såsom hatt alltid benämnde
ost. — Ack, huru många nätter har jag icke
vtoalett för lians stulit
Cdtoardt liskts till Hams-) Ntt kan jag
cSltttet följen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
